Groten gör comeback i Norrland

Fahlgrens Åkeri i Vindeln är en av få entreprenörer som jobbar med bioenergi från skogen i Norrland. Med sin specialbyggda grotbil lastas träddelarna i fält och körs in till terminal för flisning hos värmeverket. På så sätt slipper man problem med snö på skogsbilvägarna och i flisningen.

För tio, femton år sedan fanns det en allmän grotverksamhet även i norra Sverige. Men god tillgång på billigare och tvingande volymer av biprodukter från sågverken gjorde att efterfrågan och priserna på skogsflis sjönk.

Lönsamheten och det flesta entreprenörerna försvann. Men inte Fahlgrens.

– Det byggs mycket. Vägar och järnvägar, industrier, och vindkraftparker. Då måste riset och träddelarna rensat bort direkt. Därför har vi haft mycket körning även under de åren man inte tagit ut något från hyggena, säger Nils-Petter Fahlgren.

Huggsexa om biobränsle

Det senaste året har det varit huggsexa om biobränslen, vilket har gynnat Fahlgrens Åkeri, som också kör biprodukter från sågverket.

– Det är stor efterfrågan och vi har kört mycket under 2022 till hamnarna, det har väl gått till Finland och andra baltländer, och till Stockholm, säger Nils-Petter Fahlgren.

Efterfrågan har varit så stor att lokala kraftvärmeverk inte fått så mycket flis och spån de önskat. Ett exempel är Skellefteå Kraft, som i sina två kraftvärmeverk i Lycksele och Skellefteå producerar totalt 460 GWh värme, 175 GWh el och 40 000 ton pellets, som används i de många egna mindre anläggningarna.

Skellefteå Kraft har 48 pelletsanläggningar för uppvärmning av större fastigheter och 17 anläggningar för mindre fjärrvärmenät.

Köpte båt från Baltikum

Tanken är att Skellefteå Kraft ska köpa in bränslet från lokala sågverk och skogsindustrier inom 15 mils radie från anläggningarna.

Bränslet köps från skogsbolag, och det upplägget har fungerat bra. Sågverken kan hålla i gång sågningen och värmeverken får bränsle.

– Vi vill köpa bränsle från lokala leverantörer med korta transporter vilket också passar bra in i våra hållbarhets ambitioner säger Ulf Hedqvist, affärsenhetschef Värme.

Bara i undantagsfall ska bränsle importeras. Men den senaste eldningssäsongen har Skellefteå Kraft köpt in en fartygslast med bränsle när de lokala skogsindustrierna valde att sälja till andra kunder.

– Vi köpte en båt från Baltikum, med ett antal tusen ton. Det ganska små mängder mot vad vi förbrukar. Det har varit lite gungigt på hela den europeiska marknaden på grund av kriget i Ukraina, säger Ulf Hedqvist.

Risk för strukturellt underskott

Från att ha varit en marknad i balans, där i stort sett bara vädret och sågverkskonjunkturen har styrt tillgången och efterfrågan på sågverksbiprodukter, så finns det nu en påtaglig risk för ett strukturellt underskott på marknaden för sågverksbiprodukter framöver.

Skälen till bristen är flera. Köpare runt Östersjön måste kompensera för förlorade volymer från Ryssland och Vitryssland.

Pelletsproduktionen ökar, vilket ökar efterfrågan på spån. Höga priser på el gör att kraftvärmeverket eldar mer.

Det är inte bara sågverksbiprodukter som det riskerar att bli brist på. Även andra sortiment, som RT och bränsleflis har varit en bristvara i vinter och kan fortsätta vara det framöver. Särskilt om man ska maxa elproduktionen.

– Vi upplevde en stark uppmaning från regeringen att vi skulle prioritera elproduktionen, att varenda kilowattimme var värd någonting. Det har våra ägare lyssnat på, så vi har kört så mycket elproduktion som möjligt, säger Jens Nerén, bränsleinköpschef på Mälarenergi.

Köpte massaved till elproduktion

Mälarenergi producerar normalt 1800 GWh värme och 700 GWh el i kraftvärmeverket i Västerås, och använder 20 procent biobränslen och 30 procent returträ i bränslemixen.

Den här eldningssäsongen har Mälarenergi förbrukat 400 GWh bioenergi extra. Det har varit tömning av vedreservlager samt extra köp av bränsle från befintliga leverantörer, kompletterat med bränsleved, framför allt massaved.

– Ja, det har tyvärr blivit så, det är en kamp om de här pinnarna. Jag förstår ju att massaindustrin slåss med näbbar och klor för att det ska gå till dem, att man inte ska elda upp ved för att producera el, men vi måste se till våra behov i den energisituation som Europa befinner sig i.

Ingen elproduktion i Södertälje

Söderenergi i Södertälje har dock inte behövt jaga extra bränsle i vinter. Turbinen med en effekt på 85 MW i Igelsta har stått stilla. Turbinen kom inte upp som det var planerat efter revisionsstoppet, och elproduktionen har legat nere sedan november.

– Pannan har gått på full last ändå, men det blir ju mycket mer värme. Men med de höga elpriserna förstår var och en vad det leder till, det har inte varit särskilt bra för oss att inte producera el, säger Jan Steinle, bränslechef på Söderenergi.

Monica Lundgren, som är chef för skogsbränsleportföljen på Stockholm Exergi, och som köper in över 3 TWh fasta biobränslen, har haft prisökningar som största utmaningen att hantera under eldningssäsongen. Men hon ser med viss oro på den framtida bränsleförsörjningen.

Behov av mer biobränsle

På kort sikt kan aviserade neddragningar på slutavverkningarna ge ett av bräck. Till det kommer en ökad export av biobränsle från Sverige.

Stockholm Exergi noterar också ett ökat intresse för biprodukterna från nya industrier. Industrier som vill tillverka flytande biobränslen, utvinna klädfriber och annat från skogsråvara.

Det finns behov av ett ökat utbud av biobränsle. Det är läge för ökad grotproduktion, för de övriga sortimenten går i stort sett inte att öka. Den nya massavedsklassningen och minskade barkborreskador gör att det kommer att falla ut lägre volymer av energived framöver.

Och massaveden ska ju helst gå till massabruken. Biprodukterna från sågverken är ett resultat av konjunkturen i industrin. Utbudet av avfall, som till returträ, RT, kommer troligen att minska.

– Jag tror vi får ställa in oss på att returträ i mindre omfattning kommer att gå till energiåtervinning och i större omfattning till materialåtervinning, säger Jan Steinle.

Stor potential för grot

Det finns stor potential att öka den inhemska produktionen av grotflis. Enligt en rapport från Lunds universitet skulle man kunna ta ut runt ytterligare 20 TWh grot i Sverige. Enligt Skogforsk togs bara 37 procent av den ekologiska potentialen ut år 2020.

Skillnaderna mellan landsdelar var dock stora: för norra Norrland användes bara en procent av potentialen, medan motsvarande siffra var sju procent för södra Norrland, 48 procent för Svealand och 83 procent för Götaland.

Mellansverige har länge varit ett prisdike med lägre virkespriser, framför allt på massaved. Men det senaste årets enorma efterfrågan på bioenergi har drivit upp priserna på sämre kvaliteter.

Priset på bränsleved är 300 kronor per fastkubikmeter, vilket högre än det pris som Norra och Södra skogsägarna erbjuder.

– Vi har rekordpris nu på grot som kan tas ut i skogsägarled, säger Staffan Dalbrink, affärsansvarig på Mellanskog.

Nya satsningar på grot

Mellanskog satsar på att öka uttaget av grot från sina avverkningar. Så många avverkningar som möjligt ska grotanpassas, där grenarna och topparna skotas ut till en välta vid bilväg.

Groten från avverkningarna kan torka under sommaren och sedan eldas redan nästa vinter.

– Hela marknaden måste jobba för att öka grotuttaget, det är där mervolymen finns av råvara, säger Staffan Dalbrink.

Även Norra Skog tänker ta upp grotverksamheten igen efter ett uppehåll på tio år. I dag är verksamheten blygsam, träddelar och grot tas till vara när det handlar om vägbyggnationer och tomtavverkningar.

Efterfrågan har varit för låg för att ta grot vid slutavverkningar.

– Vi kommer att ta ut träddelar och grot till de kunder vi har affärsuppgörelser med. Och då kommer vi att kunna erbjuda ett sådant här sortiment i närheten av pannorna, säger Patrik Jonsson chef för skog & virke på Norra Skog.

Energibolagen vill köpa mer

Även energibolagen, som kunnat förlita sig på att få biprodukter från sågverken, är positiva till att skogsflisproduktionen tas upp igen.

– Vi har haft diskussion med skogsindustrier i regionen och är inte främmande för att återuppta grotverksamheten i Norrland, säger Ulf Hedqvist, på Skellefteå Kraft, och får medhåll av kollegor.

– Jag hoppas vi får möjlighet att köpa mer grot, säger Jan Steinle på Söderenergi.

– Det är något som vi uppmuntrar så klart. Vi ser att den svenska grotmarknaden kommer att bli mera viktig framöver. Vi vill vara en bra mottagare och verka för att det tas fram mer bioenergi på ett hållbart sätt i Sverige, säger Monica Lundgren på Stockholm Exergi.

Långa avtal behövs

Att starta upp grotverksamheten igen är dock inte det lättaste. Mycket av riset används för att minska markskador, och långa transportavstånd kan göra grothanteringen för dyr.

Det är också brist på maskiner och entreprenörer som vågar satsa, efter att ha blivit ”brända” tidigare. Både köpare och säljare framhåller vikten av långa och stabila avtal.

– Vi har kommit fram till att det behövs långsiktighet för alla parter, leverantörer, entreprenörer och att vi som en av slutanvändarna av grot kan teckna långa avtal, säger Ulf Hedqvist.

Fahlgrens tror på framtiden

Fahlgrens Åkeri i Vindeln tror i vart fall på framtiden och har beställt en ny specialbyggd lastbil från Finland för oflisad grot.

Det är en Volvo FH16 där det läggs ett stabilt golv och byggs väggar runt bankarna så att man kan packa ner groten i baljan. Ekipaget väger 32,5 ton med kran och vagn.

– Med den energin som behövs idag för att producera el och värme, så hoppas jag att det ska kunna gå vägen. Skulle det upphöra, då har man ett dyrt fordon som man inte har någon användning för, säger Nils-Petter Fahlgren.