Däremot lyser uppmärksammandet av Sveriges guldmedalj i förnybar energi från svenska politiker och journalister med sin frånvaro.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
- Magasinet Bioenergi med sex nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
- E-tidningen Bioenergi med sex nummer per år
- Mycket mer ...
Eu:s regeringschefer antog 2008 de så kallade 20-målen, och formulerade därmed för första gången en gemensam energi- och klimatpolitik. Målen gällde för 2020 och var enkla att kommunicera: 20 procent förnybar energi, 20 procent energieffektivisering, 20 procent reduktion av växthusgasutsläppen.
Den gången ansågs målen vara en utmaning – det gällde att vända på de utvecklingskurvor som dittills ansetts vara direkt förknippade med fortsatt ekonomisk tillväxt.
För att klara målen antogs ett antal nya direktiv och förordningar. Ett av dessa direktiv var förnybartdirektivet (RED), som antogs 2009. I direktivet fastslogs mål för andelen förnybar energi 2020 för varje enskild EU-land.
Sverige, som 2005 hade 39,8 procent förnybar energi enligt EU:s beräkningsmodell, fick ett mål på 49 procent 2020, högst av alla EU-länder. Den svenska regeringen tyckte att det var ett tufft mål, men föreslog ändå riksdagen att höja det svenska målet till 50 procent.
För några veckor sedan kom facit från EU:s statistikbyrå Eurostat, ett facit för hur EU klarat målet i RED, och hur medlemsländerna klarat sina beting.
Kommissionens redovisning visar att Sverige överskridit målet kraftigt och nådde 60,1 procent 2020, drygt 11 procentenheter över EU-målet. Sverige har därmed särklassigt högst andel förnybart i EU.
Dessutom har Sverige högst andel förnybart både i elproduktion, i värmeförsörjning och i transportsektorn. Sverige har tagit guldmedalj i alla grenar, för att anknyta till den nyss avslutade olympiaden.
De flesta klarade målet
Andelen förnybar energi i EU som helhet blev 22,1 procent. Det gemensamma målet överträffades alltså med god marginal. En förklaring är att de förnybara energislagen utvecklats mer positivt än man kunde förutse 2008.
Kostnaderna har gått ner för förnybar energi och de har fått bättre konkurrenskraft. Dessutom har de fossila bränslena tidvis varit mycket dyra och handeln med utsläppsrätter har skärpts med högre priser som följd.
Endast ett land, Frankrike, missade målet i den officiella redovisningen. Följden för Frankrike kan bli att man måste betala miljardböter till kommissionen.
Ytterligare några länder missade målen utan att det syns i den officiella sluttabellen. Det gäller alla tre Beneluxländerna: Belgien, Nederländerna och Luxemburg, liksom också Irland.
Kryphål i direktivet
De fyra länderna har utnyttjat ett kryphål i direktivet för att nå sina mål. Man har köpt ”överskott” från andra medlemsländer. Detta är tillåtet enligt en särskild artikel i RED. Säljare av överskotten har varit Danmark, Estland, Litauen och Finland. Varför Frankrike inte valt denna utväg, utan istället väljer att betala böter, är oklart.
Den största överföringen har skett mellan Danmark och Nederländerna, 13,7 TWh. Utan den överföringen hade Nederländerna bara fått 11,5 procent istället för 14 procent och Danmark hade hamnat på 42,6 procent istället för 31,6 procent.
Bioenergins viktiga roll
Energimyndigheten framhåller att bioenergi är en huvudförklaring till att Sverige ökat andelen förnybart så kraftigt, men nämner också de senaste årens utbyggnad av vindkraft.
När man ser på diagrammet över EU-ländernas andel förnybart och måluppfyllelse kan man konstatera att länder med hög andel bioenergi, som Sverige, Finland och de baltiska länderna, hör till de länder som också har högsta andel förnybart totalt, och som lyckats bäst med att nå sina mål.
Bioenergi står också för omkring 60 procent av all förnybar energi i EU, och har också stått för den största delen av ökningen sedan 2005 i absoluta tal.
Få har noterat framgången
Att Sverige och EU har lyckats så bra med att uppfylla förnybar-målet har gått obemärkt förbi i svenska media.
Energimyndighetens pressmeddelande har noterats i ett par energisajter med begränsad räckvidd. Varken TT, de stora morgontidningarna, kvällstidningarna eller övrig dagspress har skrivit om saken.
Inte heller radio och TV. De ansvariga energi- och klimatministrarna har inte heller slagit sig för bröstet, varken de nuvarande socialdemokratiska eller de tidigare miljöpartistiska.
Ingen enda ansvarig politiker har kommenterat eller uttalat sig om den svenska framgången.
Man skulle kunna jämföra med om Sverige haft framgång på något annat område, inom idrott eller populärmusik. I den här grenen, energipolitik, noteras inte guldmedaljer eller förstaplaceringar.