Jag har just kommit hem från Kina. Jag blev inbjuden att följa med International Energy Agency, IEA, på en resa till Beijing och Wuhan. IEA hade i sin tur blivit inbjudna av den nybildade kinesiska bioenergiföreningen, BEIPA, Biomass Energy Industry Promotion Association.
Beipa söker stöd hos IEA för en snabbare bioenergiutveckling i Kina, framförallt inom värmeproduktion. Strax efter att IEA hade fått inbjudan visade det sig att om IEA vill påverka kinesiska beslut borde resan genomföras omgående, under vårvintern tänker Kina fatta beslut som påverkar kommande femårsplan.
IEA är inte alltid van att agera fort men chefen för förnybar energi italienaren Paolo Frankl, ville gripa tillfället innan det försvann. Han såg till att kalla samman en delegation av bioenergiexperter från flera länder där flera är engagerade inom IEA Bioenergy. BEIPA arrangerade tre konferenser på olika platser i Hebei om biogas och i Beijing och Wuhan om biovärme. Vi hann dessutom med att träffa ansvarig ledning för bioenergi på National Energy Administration vilket motsvarar Kinas energimyndighet.
Kinas värmemarknad
Kinas värmemarknad är naturligtvis enorm, man använder varje år 400 miljoner ton kolekvivalenter, vilket är ungefär 3 300 TWh. Hela 83 procent av värmeproduktionen görs med kol och bara ett par procent är bioenergi. I Beijing har man gaseldade kraftvärmeverk. Fjärrvärmen skickas ut i staden från den 15 november och stängs av i mars. När vi var i Beijing var det ungefär åtta grader varmt ute. Det är varmare än normalt och därför var det också varmt inne. Danish Energy Agency har haft dansken John Tang Jenssen på plats i Beijing sedan två år. Hans uppgift är att promota danska fjärrvärme- och energilösningar. Han berättade att han flyttat in i en lägenhet den 1 november där det de två första veckorna var kallt. Eftersom varje lägenhet har en värmepump för kylning på sommaren, kunde de hjälpligt använda denna för uppvärmning. Den 15 november slogs värmen på och det blev genast mer än 24 grader och värmen gick inte att reglera ner. De fick svårt att sova och kunde inte öppna fönster eftersom luften är för dålig. De använde därför värmepumpen för att kyla lägenheten. Om man inte kan reglera värmen blir det logiskt att slå på värmen ett visst datum, annars blir det olidligt varmt när kraftvärmeverket skickar ut värmen till lägenheterna för tidigt. Anledningen till att det ser ut så här är att värmen ingår i hyran och att kineserna betalar ett fast pris per kvadratmeter och månad oavsett energiförbrukning.
Dansk panntillverkare på plats i Wuhan
Konferensen i staden Wuhan med 10,6 miljoner invånare inkluderade ett studiebesök på en relativt nyligen uppförd pannanläggning på 2×20 MW, såld av danska företaget Justsen Energiteknik A/S. Anläggningen producerar ånga till en mineralvatten och dryckesfabrik. Lars Justsen som är marknadschef på Justsen, har öppnat kontor i Wuhan efter att ha sålt detta första projekt till sin kinesiska partner, Wuhan Optics Valley Bluefire New Energy Co. Ltd. Justsen Energiteknik är på god väg att starta tillverkning av pannanläggningar i Kina i samverkan med Optics Valley Bluefire. Optics Valley Bluefire startades 2005 och har de första tio åren satsat på forsknings och utvecklingsprojekt inom bioenergi. Nu är tanken att man ska skala upp investeringar i olika projekt där man kan bli industriell.
Pyrolysanläggning som ger tre produkter
Det andra studiebesöket i Wuhan var till en demonstrationsanläggning för pyrolys av biomassa i Ezouh. Den uppfördes 2013 också denna av Optics Valley Bluefire. Där förgasar man avfall från jordbruket och förbrukar 2 ton i timmen alltså ungefär 8 MW. När vi var på plats använde man risskal, linhalm och bomullsrester. Vid pyrolys värmer man upp biomassan utan syre, och får tre produkter för det första gas bestående av metan, kolmonoxid och lite annat. Den liknar det man förr kallade ”stadsgas”. I det här fallet levererade man ut sin stadsgas till 6 500 hushåll som fick sin gasförsörjning på detta sätt. För det andra får man en pyrolysvätska eller tjära. Kineserna kallade den biovinäger och den består delvis av ättika och olja. Jag frågade vad de använde den till och de pratade om att den var bra för fotbad men det finns som bekant många användningsområden för tjära. Här hemma är det denna typ av pyrolysvätska som en del bolag planerar att använda för produktion av biodrivmedel. Slutligen fick man biokol som säljs på olika marknader bland annat i arabvärlden, en del förädlades vidare till aktivt kol.
Bioenergiutvecklingen i Kina är i sin linda men nu verkar det som det bubblar och händer saker överallt. Förutom IEAs tre konferensdagar arrangerade samtidigt World Bioenergy Association konferens och studiebesök i Changchun tillsammans med China New Energy Chamber of Commerce och Great Resources. I Kina fokuserar man i första hand på avfall och restprodukter från jordbruket. Den årliga volymen jordbruksavfall är också 400 miljoner ton kolekvivalenter, samma mängd som hela värmemarknaden. Kina har många problem men bioenergibranschen ser ut att ha en mycket god framtid!
Text: Gustav Melin, vd Svebio
Denna ledare publicerades först i Bioenergi nr 6 – 2018 – Här finns den som e-tidningen