Det förklarade Kristine van het Erve Grunnet från Dansk Energi för drygt 100 deltagare på Pellets 2018 i Helsingborg den 30 januari. De flesta som hör talas om den gröna energiomställningen i Danmark tänker på vindkraft, men faktum är att bioenergi är tre gånger större än vindkraft i Danmark.
Förnybar energi står för drygt 30 procent av energianvändningen i Danmark. Av den delen svarar bioenergi för nästan två tredjedelar och vindkraft för omkring 20 procent, enligt siffror från Energistyrelsen i Danmark.
– Detta visar att målet att nå 50 procent förnybar energi 2030 inte kan nås utan bioenergi, säger Kristine van het Erve Grunnet.
Störst inom förnybart
Bioenergi ger omkring 42 TWh energi och vindkraft cirka 13 TWh energi. Varför tänker då de flesta först på vindkraft när grön energiomställning i Danmark kommer på tal? Förklaringen är att när frågeställningen avgränsas till en del av energisystemet, elproduktion, då är vindkraften störst med över 50 procent. Men sett i relation till hela energisystemet i Danmark är bioenergin det största förnybara energislaget.
Tog fart med Energiöverenskommelsen 2012
Hur har då bioenergin vuxit sig så stor? Danmark har under många år använt bioenergi både för uppvärmning, elproduktion, biogasproduktion och för drivmedel.
– Men sedan politikerna tog beslut om en energiöverenskommelse 2012 har konverteringen av fossila bränslen i stora kraftvärmeverk tagit fart och det är till stor del pellets, skogsflis och en del halm som har ersatt stora mängder kol och naturgas i Danmark, säger Kristine van het Erve Grunnet.
Förmåner för bioenergi
Energiöverenskommelsen 2012 gjorde det mycket mer attraktivt att byta från kol till bioenergi i stora kraftvärmeanläggningar. Producenter och användare av värme kunde dela på skatteförmånen för biobränslen som används för uppvärmning. Dessutom är produktionen av biokraft stöttad med 0,15 DKR per kWh.
– Men det är tydligt att det är skattefrihet för uppvärmning som har drivit på investeringarna starkast, säger Kristine van het Erve Grunnet.
Ökad användning av pellets och trädbränsle
Under 2017 importerades 95 procent av all träpellets och 33 procent av det trädbränsle som användes i Danmark. Andelen importerat trädbränsle väntas öka ytterligare under kommande år. Pelletsanvändningen har de senaste åren ökat kraftigt och uppgick till omkring 2,5 miljoner ton under 2016. Ökningen väntas fortsätta till cirka 3 miljoner ton pellets per år för att sedan plana ut.
Hållbara biobränslen
I samband med att Energiöverenskommelsen sjösattes 2012 förstod de flesta att den skulle innebära en kraftigt ökad import av biobränslen. De danska politiker som stod bakom energiöverenskommelsen ville vara absolut säkra på att de biobränslen som används skulle produceras på ett hållbart sätt. Efter en omfattande analys blev slutsatsen att Danmark skulle kunna importera stora mängder biobränslen på ett hållbart sätt och att skulle vara bra för klimatet. Men det behövdes garantier för att biobränslet skulle produceras på ett hållbart sätt. Politikerna såg till att hållbarhetsregler för bioenergi togs fram i en ”frivillig” industriöverenskommelse. Om inte regelverket tagits fram hade politikerna infört en tvingande reglering istället.
Regelverket accepterat
De hållbarhetsregler som i dag finns i Danmark bygger på en industriöverenskommelse som tagits fram av bland annat Dansk Energi och Dansk Fjärrvärmeförening. Förslaget fick bred acceptans både av politiker och organisationer, och av industrin. Överenskommelsen består av åtta delar som alla som producerar kraft och värme med biobränsle i Danmark måste följa. Under 2016 uppfyllde mer 60 procent av det biobränsle som användes hållbarhetsreglerna och andelen ska öka enligt en plan.
Ny energiöverenskommelse på gång
Just nu pågår politiska förhandlingar för en ny energiöverenskommelse som ska gälla från 2020. Regeringen i Danmark väntas presentera ett förslag före sommaren. Sedan följer fler förhandlingar och förhoppningsvis kommer den nya energiöverenskommelsen att bli klar innan 2019, då det är valår, säger Kristine van het Erve Grunnet.
Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 1-2018. Den går att läsa som e-tidning här.