Varför vill man inte se hela bilden? Skogen är viktig för såväl klimatet som landets ekonomi. Oavsett om vi är en aktiv skogsägare eller en person som gillar att vistas ute i naturen så har vi alla någon form av relation till skogen. Skogen och brukandet av skogen väcker därför mångas känslor. Kalhyggen är fula och planterad skog skapar monokulturer som utarmar den biologiska mångfalden. I artikel efter artikel menar lobbyister att skogen därför gör bäst nytta om den får stå kvar! Men det gäller att se till sambanden och samtidigt värdera alternativen.
Att all biomassa och växande träd lagrar in atmosfäriskt kol är vi alla överens om. Likaså att i stort sett samma mängd kolatomer återcirkulerar till atmosfären när biomassan dött och förmultnat, eller har eldas upp för energiändamål eller via skogs- eller hyggesbränder. Växande biomassa har en kolcykel som omfattar några 10-tals år till skillnad från förbränning av fossilt kol som frigör kolatomer som legat bundet i jordskorpan i miljontals år. Självklart är det därför ur klimatsynpunkt bättre att elda biomassa än att elda fossilt kol. Lika självklart är det naturligtvis att skogens inlagrade kollager minskar med en avverkning. Vi flyttar kol från skogen till andra användningsområden. Sett till just den skogsyta som avverkats så kommer det också att ta några tiotals år innan skogen på nytt byggt upp ett nytt kollager.
Ser inte skogen för alla träd
Det är i detta tidsspann som konflikten uppstår. Miljövänner menar att klimatfrågan är så akut att vi inte kan elda biomassa då det bundna kolet under några årtionden skulle bidra till ökade utsläpp av koldioxid. Men även gräs och sly på hygget binder kolatomer, om än kortsiktigt. Man ser inte skogen för alla träd och glömmer att titta på vad får vi i stället? Vi avverkar ju för att fylla ett behov och en efterfrågan. Den avgörande frågan blir därför hur smart vi använder vår skog och dess produkter.
- Mycket av det som avverkas blir plank och bräder som dels låser in biologiskt kol under lång tid, dels också ersätter stål och betong i bygget vilket minskar byggets totala klimatavtryck. Jag bor själv i ett timmerhus som byggdes 1867 med timmer från skogar som började växa i slutet av 1700-talet. Och jag är ganska säker på att mitt hus kommer att lagra kolet i ytterligare ett sekel. Omkring hälften av det timmer som avverkas blir trävaror som fortsätter att lagra kolatomer under lång tid.
- Av de restprodukter som blivit över när vi avverkat (eller gallrat) tillverkar vi dels energi i form av värme och el i våra värmeverk, dels kan vi göra förpackningar som ersätter plaster och andra fossila råvaror. Även om de är relativt kortlivade produkter så kan de cirkuleras i flera varv innan energin slutligen återvinnes i förbränning.
Vi tillverkar även drivmedel, plaster och textilier från bioråvara. Var fjärde liter drivmedel vi tankar härstammar idag från biomassa. Biodrivmedel som HVO och biogas kan t o m ge ett lägre klimatavtryck än eldrift inom transportsektorn. Allt måste inte gå med elektricitet. Den senaste tidens elprischocker visar med all tydlighet att det kanske inte är den tryggaste energibäraren.
- Kriget i Ukraina visar också hur sårbar och sammanlänkad hela vår energiförsörjning är. Ryssland har inte tvekat att använda energin som ett vapen vilket lett till skenande priser på såväl energi som dagligvaror inom hela EU. Kriget visar våndan av att vara beroende av några få energileverantörer. Att vi i Sverige har klarat oss bättre än stora delar av övriga Europa beror på att vi tar vara på skogens biprodukter som ersätter fossila energi. Tack vare vår höga andel bioenergi kan vi idag hjälpa våra grannländer att klara delar av sin energibalans. Rysslands agerande borde visat alla nyttan av att ha kontroll över de inhemska energibärare som finns inom det egna landets gränser.
- Mer än hälften av landets bostäder och lokaler i Sverige värms med fjärrvärme. Bland flerfamiljshus är andelen omkring 90 procent. Nästan tre fjärdedelar av energin till fjärrvärmen kommer från biomassa eller avfall. Om vi leker med tanken att vi plockar bort biobränslet från t ex Stockholms- eller Västerås kraftvärme och låter invånarna frysa i några veckor så inser nog de flesta att alternativet att få värme och el heter olja, kol eller fossilgas. Vilket knappast vore ett bättre klimatval. Med ett fortsatt skogsbruk växer ny biomassa som kan värma oss och lysa upp tillvaron i vintermörkret.
Men många tar vår bioenergi som självklar. Man tänker inte på att 38 % av all energi vi använder härstammar från biomassa. Till allra största delen är detta energi som hämtats från skogsbrukets restprodukter eller ved som av annan anledning inte kan användas för andra ändamål. Hälften av all förnybar energi i världen kommer också från biomassa.
Med detta sagt försvarar jag inte skövlingen av Amazonas eller ren rovdrift i boreala skogar. All användning av naturens resurser måste naturligtvis ske hållbart. Vi har bara en planet, ett klot i universum som har den egenheten att det har ändar åt alla håll. Allt vi hämtar från naturen måste förr eller senare, på ett eller annat sätt, återcirkuleras i systemet.
Så länge tillväxten i våra skogar är större än uttaget sker en fortsatt positiv inlagring av kol
Om vi bara kunde få organisationer som Rädda Skogen och WWF att bättre förstå hela sambanden så skulle det vara mycket lättare att nå resultat. Jag kan inte förstå varför detta skall vara motstående intressen. Alla borde väl vara intresserad av att vi har ett långsiktigt hållbart skogsbruk som prioriterar tillväxten. På en gallrad och skött skogsfastighet växer träden snabbare och ökar därmed inlagringen av kol under trädens livscykel. Så länge tillväxten i våra skogar är större än uttaget sker en fortsatt positiv inlagring av kol. När vi sedan dessutom använder biomassan till att ta bort fossilt kol på andra håll kan i alla fall jag bara se en vinn-vinn-situation.
Vi behöver naturligtvis diskutera avverkningsmetoder och biologisk mångfald i vårt skogsbruk. Men det är en helt annan debatt. Personligen är jag övertygad om att vi alla skulle nå mycket bättre framgång om vi tillsammans fokuserade på det som förenar, i stället för det som splittrar. Vi klarar inte våra mål utan bioenergi och måste arbeta för ett livskraftigt skogsbruk. Vi behöver ett skogsbruk som ännu bättre kan bidra till mångfald och våra klimatmål.
Det räcker nu, miljöorganisationerna måste sluta att utmåla vårt skogsbruk och våra skogsägare som giriga skogsskövlare. Tillsammans skulle vi kunna nå så mycket bättre resultat, men då måste vi alla se till hela bilden och inte enbart stirra på ett kalhygge.
Bengt- Erik Löfgren
ÄFAB
bengt@afabinfo.com