Allt fler nya industriprojekt och nya samarbeten för att producera flytande biodrivmedel i Sverige har presenterats på senare tid. För tio år sedan fanns ungefär lika många större projekt som i dag, omkring 18 planerade, pågående eller nystartade projekt. Ser vi nu början på en renässans för produktion av biodrivmedel?
På senare år har användningen av biodrivmedel ökat snabbt till omkring 1,9 miljoner kubikmeter per år i Sverige. Biodrivmedel står för omkring 20 procent av alla drivmedel, rekord i EU. Men produktion av biodrivmedel i Sverige har inte ökat lika snabbt, endast 15 procent produceras i Sverige. Situationen i dag ser annorlunda ut jämfört med för tio år sedan och sannolikheten för att produktionen kommer att öka snabbare i Sverige är högre.
Etablerad produktion i Sverige
Omkring en tredjedel av de projekt som planerades för tio år sedan genomfördes och finns kvar i dag, medan resten inte blev verklighet. De projekt som har förverkligats har bidragit till att etablera produktion av biodrivmedel som etanol, biodiesel, HVO och biogas i Sverige. De projekt som byggdes och är i drift i dag är Lantmännen Agroetanols andra etapp i Norrköping, Perstorps biodieselfabrik i Stenungssund, Sunpine i Piteå, Preem, och Jordberga Biogas i Skåne.
Investeringar
Det totala investeringsbehovet för projekten för tio år sedan låg på cirka 15 miljarder kronor. Investeringarna för de sex projekt som genomfördes var cirka tre till fyra miljarder kronor, varav de större anläggningarna GoBiGas I och Lantmännen Agroetanol stod för huvuddelen av investeringarna.
Det senaste decenniet har flera projekt tillkommit. Preem har fortsatt investera och etablerat sig som en viktig biodrivmedelproducent i Sverige. Även St1 har etablerat sig som producent i Sverige, dock i mindre skala.
Utvecklingsprojekt
Flera utvecklingsprojekt startades, men är inte längre i drift. NBE Sweden byggde en pilotanläggning för etanolproduktion i Sveg tillsammans med kinesiska intressenter. NBE har avvecklats i Sverige. Göteborg Energi byggde etapp 1 av GoBiGasprojektet, en demoanläggning som visade att tekniken för att producera biometan från trä fungerar. Ursprungplanen var att bygga en fyra gånger så stor anläggning för kommersiell drift. Men höga kostnader och politiskt motstånd stoppade GoBiGas II. I Piteå byggdes en utvecklingsanläggning för svartlutsförgasning som visade att tekniken fungerar.
Avvecklade projekt
Etanolprojekt placerade i Umeå, Härnösand och Skellefteå baserade cellulosa blev inte av. Samma öde mötte spannmålsbaserade etanolprojekt i Falkenberg, Karlskoga, Sala och Karlshamn. Två biodieselprojekt, ett i Norrköping och ett i Uddevalla baserade på raps genomfördes inte. Ett projekt om produktion av metanol och DME från svartlut förverkligades inte heller.
Motvind
Ett antal faktorer motverkade att fler projektidéer förverkligades. De politiska styrmedlen för biodrivmedel saknade långsiktighet. Höga råvarupriser och/eller oklarhet kring kostnader och funktion för nya teknologier skapade osäkerhet. Ovanpå detta inträffade finanskrisen 2008 och gjorde det svårare att finansiera investeringar genom lån.
Starka ägare viktigt
Bakom de projekt som genomförts står starka aktörer inom skogsindustrin, lantbrukssektorn samt inom kemi och raffinaderi. Bakom några av de projekten som inte genomförts stod mindre aktörer inom lantbruk och energibolag.
Vinden vänder
Men nu kan en förändring vara på väg. I dag, 2018, finns det ungefär lika många biodrivmedelsprojekt på gång som för tio år sedan. Dagens projekt ser annorlunda ut och fler projekt har sannolikt chans att förverkligas.
En skillnad i dag jämfört med 2008 är att flera stora industriföretag inom skogsindustrin är engagerade. SCA, Rottneros, Södra, Sveaskog och Setra är exempel på aktörer som fortsätter eller planerar att börja investera i produktion av biodrivmedel. Raffinaderiföretag som Preem och St1 planerar att öka sina investeringar inom biodrivmedel. Innovatörer som Lars Stigsson har med Sunpine visat att det går att kommersialisera nya teknologier. Flera innovationsföretag, som Renfuel, Sekab och Envigas, etablerar samarbeten med stora aktörer i Sverige och internationellt.
Politiker i Sverige har också uttalat tydligare mål för transportsektorn och formulerat styrmedel för att målen ska kunna nås.
Moln vid horisonten
Men det finns några orosmoln på himlen. Kommer nya teknologier att fungera? Är de politiska styrmedlen tillräckliga för att aktörerna ska investera? Kommer EUs regleringsiver att sätta käppar i hjulen? Vad händer om en ny finanskris slår till och åter bromsar möjligheterna att låna till investeringar?