Karin Svensson Smith som är ordförande i riksdagens transportutskott medverkade vid Volvos lansering av två nya lastbilar som går på flytande metangas. Hon lyfte fram den viktiga roll biogas har, i kombination med bränslebyte och el, för att klara målet om 70 procent minskade utsläpp av växthusgaser till 2030.
Under lanseringen av Volvos nya lastbil stod biogas i fokus, men Karin Svensson Smith poängterade att det behövs en kombination av förnybara drivmedel för att klara målet.
– Det är tydligt i regeringens budget för 2018, även om elektrifiering är den starkaste trenden i städer, att vi behöver hitta en avvägning mellan el, flytande biodrivmedel och biogas, för att hela ekvationen ska gå ihop och vi verkligen når en 70-procentig minskning av utsläpp av växthusgaser till 2030. Kombinationen av reduktionsplikt, biogas och el är det jag kan stå för, säger Karin Svensson Smith.
Har biogasen fått ett uppsving?
– Ja, det kan man säga och det är kopplat till att målet på 70 procent klimatreduktion till 2030 är ett väldigt radikalt mål. Det går inte att klara med bara bränslebyte, bara el eller bara biogas, utan alla tre behövs, konstaterar Karin Svensson Smith.
Vad är poängen med reduktionsplikten?
– Reduktionsplikten, det så kallade Bränslebytet, är en oerhört viktig strategi, och har minst två poänger. Den ena är att fordonsbyte inte kan vara huvudstrategin, om vi ska klara omställningen på kort tid. Det finns 4,7 miljoner personbilar som rullar på vägarna och dessutom många lastbilar och bussar. Det är inte heller försvarbart resursmässigt att byta alla dessa fordon. Då är det viktigare att byta bränslet som fordonen kör på, det är faktiskt mer radikalt, menar Karin Svensson Smith.
Den andra poängen är att reduktionsplikten innebär en övergång från huvudsakligen ekonomiska styrmedel till ett lagfäst system.
– Marknaden litar inte på att politiska beslut avseende skatter är långsiktiga. Om en skogsindustri ska göra en miljardinvestering kan de inte göra det om de vet att en skatt kan tas bort eller sänkas om några år, vid ett regeringsskifte. Att gå över till ett lagfäst system, där leverantörerna tvingas att minska andelen fossil succesivt, är precis de långsiktiga villkor som investerare har frågat efter. Jag känner till fyra stora aktörer i Sverige som funderar på att investera i tillverkning av biodrivmedel för inblandning i bensin och diesel. Det är ett paradigmskifte att gå från att huvudsakligen ha ekonomiska styrmedel till att huvudsakligen ha juridiska styrmedel. Men vi släpper inte de skatter som finns, säger Karin Svensson Smith.
Om det klimatpolitiska ramverket
Sveriges riksdag fattade den 15 juni i år ett beslut över blocken om att införa ett klimatpolitiskt ramverk som innehåller tre delar, en ny klimatlag som börjar gälla den 1 januari 2018, klimatmål för bland annat inrikes transporter som innebär att utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Den tredje delen är ett klimatpolitiskt råd som ska bistå regeringen med en oberoende granskning av om regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen. Det klimatpolitiska ramverket bygger på Miljömålsberedningens överenskommelse som presenterades i två delbetänkanden under 2016. Bakom överenskommelsen står Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, samt i vissa delar även Vänsterpartiet.
Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 5 – 2017
Fakta
Bättre för biogas i budgeten
Karin Svensson Smith lyfter fram några delar ur regeringens budgetproposition för 2018 som gynnar produktion och användning av biogas i tunga transporter.
• Regeringen förstärker satsningen på produktion av biogas genom att förlänga den höjda budgeten för metanreduceringsersättningen till och med år 2020. Metangasreduceringsstödet går till lantbruk som samlar in gödsel för att tillverka biogas.
• En särskild biogasutredning tillsätts för att se till att det blir rättvisa förutsättningar för handel med biogas. Produktion av biogas i Sverige har i dag svårt att hävda sig i jämförelse med importerad biogas som produceras med produktionsstöd.
• Regeringen föreslår en satsning på biogas som riktar sig mot fordonsindustrin i linje med inriktningen inom reformen Smart Industri. Satsningen sker i samverkan mellan näringsliv och industri.
• Klimatklivet ges möjlighet att ta emot ansökningar om att ge stöd till investeringar i fordon för flytande biometan.
• Energimyndigheten har sedan tidigare ett utpekat ansvar för att samordna utbyggnaden av laddinfrastruktur. Nu får Energimyndigheten ett tilläggsdirektiv med samordningsansvar för att bygga ut infrastrukturen även för flytande gas.
• En delegation för cirkulär ekonomi tillsätts.