Klimatklivet märker fortsatt stort intresse för energikonvertering

Fram till slutet av mars i år hade 772 projekt beviljats investeringsstöd inom kategorin energikonvertering. Dessa projekt förväntas leda till utsläppsminskningar på 270 000 ton koldioxid per år. Det är nu den största kategorin sett till antalet ansökningar efter att ansökningar för mindre laddstationer har flyttats till en annan del av Naturvårdsverket för att underlätta handläggningen. Nu är det bara ansökningar för publika laddstationer ute i samhället som är kvar inom Klimatklivet.

Ökning inom jordbruket

På senare tid har antalet projekt inom jordbruket ökat efter att nya regler infördes i somras. Det innebär att Naturvårdsverket kan prioritera åtgärder som leder till minskade utsläpp inom jordbruket. Vanliga åtgärder är att byta bort fossila bränslen i spannmålstorkar, för uppvärmning eller
för dieseldrivna vattenpumpar. Biobränslen ersätter olja i torkar och för uppvärmning medan el ofta ersätter olja för pumpar.

Klimatklivet ger stöd till konverteringsprojekt inom alla sektorer. Många finns inom livsmedelsindustrin, bygg- och anläggning, stenkrossar och asfaltverk. Även inom verkstads-, skogs- och träindustri är Klimatklivet populärt. Någon exakt fördelningen mellan olika branscher finns dock inte i dag.

– Vi har ingen nedbruten statistik i dagsläget. Vi använder SNI-koder sen ett år tillbaka men har inte arbetat med statistiken på det sättet. Vi ser dock att det är en stor bredd inom många industrisektorer, säger Nanna Wikholm.

Fler ansöker

Klimatklivet har fördelat stöd till över 3 000 projekt sedan 2015. Har de flesta projekt genomförts nu, eller finns det ett fortsatt intresse?

Det finns ett stort och ökande intresse att söka stöd från Klimatklivet, fler och fler ansökningar kommer in. Hösten 2019 fick vi in över 1 000 ansökningar, 450 i augusti och 600 i oktober. De sökta beloppen var ganska stora. Beslut för de sista ansökningarna från i höstas blev klara under våren 2020, säger Nanna Wikholm.

Lönsamhet och utsläppsminskning avgör

Naturvårdsverket ger inte stöd till åtgärder som är lönsamma utan stöd. Pengarna ska gå till åtgärder som verkligen behöver investeringsstöd för att bli av. Ansökningar som ger för låg utsläppsminskning i förhållande till investeringen får inte heller stöd.

– Vi tittar alltid på lönsamheten i projektet. På många ställen är det fortfarande väldigt lönsamt att fortsätta använda befintliga system för uppvärmning med fossil olja. Det kan vara en återbetalningstid på 10 till 15 år på en konverteringsinvestering. Då är Klimatklivet ett sätt att genomföra åtgärder som är önskvärda men inte företagsekonomiskt lönsamma, säger Nanna Wikholm.

Kostnad per ton

Det vanligaste skälet till avslag är att investeringen är för dyr jämfört med hur stor utsläppsminskning den ger. Klimatklivet ger stöd till de projekt som ger störst utsläppsminskning per investeringskrona. Stödet för utsläppsminskningarna är i genomsnitt 200 kronor per ton koldioxid, under förutsättning att alla åtgärder fungerar som de ska och håller på så länge som det är tänkt. Besparingen är hittills ungefär 1,5 miljoner ton per år.

– De åtgärder som har högre stödnivåer per ton kan vara projekt som inkluderar teknikspridning utöver koldioxidminskning eller projekt som ligger inom jordbruket. De åtgärderna kan komma upp i en kostnad per ton koldioxid som ligger i nivå med koldioxidskatten, förklarar Nanna Wikholm.

Projekt som avbryts

Det finns projekt som beviljats stöd men som trots det inte blir av. Totalt är det ungefär tio procent av projekten som avbryts. Till exempel finns det några större biokolsprojekt som inte genomförs.

– I de flesta fall betalar vi ut delar av investeringsstödet i förskott, men om vi tycker att det finns osäkerheter, kan vi använda
andra modeller, det beror på riskerna i projektet. I vissa fall betalar vi inte ut något förskott alls. I andra fall betalas stödet ut när projektet kommit igång eller kan visa upp en större del av sin egen finansiering. Det beror också på de förutsättningar som regering och riksdag ger oss, förklarar Nanna Wikholm.

Ökad risk

Det finns flera förklaringar till att vissa projekt inte blir av.

– Det är delvis en konsekvens av att vi går in med statligt stöd till projekt som kan stå och väga mellan att genomföras eller inte. Även med Klimatklivets stöd kan det finnas andra osäkerheter i projektet som gör att det inte blir av. Eftersom det stödet ska gå till projekt som är i behov av statligt stöd, då blir en följdeffekt att en del inte kommer att genomföras även om de fått statligt stöd. Om vi bara skulle ge stöd till riskfria projekt, då finns en risk att vi ger till projekt som inte behöver statligt stöd, säger Nanna Wikholm.

Är det några projekt inom industrikonvertering som du tyckt varit särskilt intressant?

– Det är många projekt som är spännande. Framförallt tycker jag det är intressant med mängden av projekt, att det är många företag som tar det här steget tillsammans med Klimatklivet. Det finns några ganska små biokolprojekt som är intressanta. Det kan vara projekt med konvertering av uppvärmning för verksamhetsbyggnader genom att byta ut en oljepanna mot en pyrolyspanna som både ger värme och dessutom biokol som kan användas som jordförbättringsmedel.

Jag vill också lyfta fram fjärrvärme som under lång tid varit en viktig strategi och pusselbit i att ställa om Sveriges energi-försörjning. Det sker fortfarande utbyggnad av fjärrvärme och hopkoppling av fjärrvärmenät. Det är ett viktigt område där Klimatklivet kan göra skillnad.

– Utanför energikonvertering tycker jag också att några avancerade projekt inom drivmedel och förgasning är intressanta
eftersom de projekten innehåller en hel del ny teknik, avslutar Nanna Wikholm.

Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 2-2020 som även går att läsa som e-tidning.