Kol och torv ger vika för trädbränslen i Finland

Den klart största användaren är Helsingfors stads energibolag Helen, som ännu i fjol använde 6,5 TWh stenkol och dessutom stora mängder naturgas. Användningen av kol för elproduktion väntas minska kraftigt då nya anläggningar som byggs endast producerar värme.

Många dellösningar för att ersätta kol

När kolanvändningen avvecklas kommer en stor del av värmebehovet att produceras med en uppsättning av olika lösningar, exempelvis förgasning av avfall, värmepumpar som tar tillvara värme från havsvatten, olika värmelagringslösningar, spillvärme från olika källor och inte minst bioenergi som trädbränslen. Det finns i dag två kraftvärmeverk som använder kol. Den ena ska avvecklas under 2023 och kommer att medföra att användningen av kol i Helsingfors halveras 2024.  Till dess måste med största sannolikhet ett biovärmeverk på 240 MW byggas. Bränslebehovet uppskattas till 1 500 GWh vid en ny anläggning i Nordsjö hamn i östra Helsingfors. Byggbeslutet ska fattas under början av 2020 för att hinna starta värmeproduktionen när det gamla kraftvärmeverket på Hanaholmen stängs.

Efter det står kraftvärmeverket på Sundholmen på tur. Helen har meddelat att där kommer bioenergi inte på fråga. Det som återstår är en hel del naturgas, men det får nog vänta till följande årtionde och kan fungera som utjämnande produktion om det blir problem på vägen.

Spillvärme i mängder

I helhetslösningen finns många intressanta frågor, inte minst den spillvärme som Nestes oljeraffinaderi några tiotal kilometer öster om Helsingfors kan erbjuda. Under tiden kan det nog finnas behov av någon mindre enhet som använder pellets eller flis. Det ser i alla fall ut som en fjärdedel av Helsingfors nuvarande kolanvändningen på drygt 6 TWh ersätts med biobränslen.

Södra Finlands sopor och bio

Grannen Vanda stad har gjort en ganska snabb vändning och eldar vid gränsen till Helsingfors i år för första året cirka 600 GWh trädbränslen i stället för kol. Den återstående delen kol fasas ut genom att bygga en tredje enhet vid det kraftvärmeverk för avfall som byggdes 2014, också det nära stadsgränsen. Efter det återstår sannolikt en liten del fossilbränsleanvändning som preliminärt ger anledning till att bygga ett biovärmeverk 2026.

Fortum nästan kolfritt i Esbo 2025

Fortum är den största energiproducenten i Esbo väster om Helsingfors. Här byggs nu ett biovärmeverk på 50 MW bredvid en pelletspanna som varit i bruk sedan några år tillbaka. Arbetet för att fasa ut fossil energi går framåt genom att ta i bruk flera » källor för värme som datacenter och värme från spillvatten. Den mest speciella lösningen i Esbo är geovärme, som beräknas stå färdig nästa år. Det andra borrhålet är nu halvvägs och geoanläggningen som går ner till 6,5 kilometer under markytan kommer att stå för cirka tio procent av Esbos värmebehov. Det finns också planer på ytterligare ett geovärmeverk, men dessa ligger tills vidare på planeringsbordet och i tillståndsprocesserna.

Lahtis stad som ligger ett tiotal mil från Helsingfors tog det slutliga steget från kol genom att i augusti i år starta en värmepanna på 220 MW. Det sista partiet kol togs emot i vintras. All ny användning av bränsle är skogsflis som hämtas inom en radie på tio mil. Den gamla kolpannan tas ur bruk och den några år gamla kraftvärmeanläggningen för sorterat avfall och returträ körs för fullt. Sammanlagt ökat biobränslebehovet i Helsingfors med omnejd samt med Lahtis inräknat förmodligen med 3,2 TWh fram till 2023. Av detta kommer nästan hälften att förverkligas redan 2020.

Skördaraggregat lämpligt för uttag av massaved och energived granskas av Svenska Trädbränsleföreningen under Finlandsbesök i september.

Olika lösningar för olika orter

Kol används också parallellt med andra bränsle på flera orter och lösningarna blir av allt att döma individuella. Den nyaste anläggningen ligger i Nådendal bredvid Åbo och kan i dagens läge använda 70 procent bio, men resten måste vara kol eller torv. Stenkol blir förbjudet 2029 och då måste alla konverteringar vara genomförda.

Oviss elmarknad och mycket importel

Speciellt elproduktionen har tagit stryk på elmarknaden under de senaste åren och med tanke på elsystemet i Finland är det ingen lätt sits. El har importerats i växande takt från speciellt Sverige, men också Ryssland och varit en billig lösning, men så kommer det knappast vara för evigt.

Torven svår att ersätta

Torv är en finsk specialitet som aldrig setts på med blida ögon, speciellt inte från miljöhåll. Med tanke på självförsörjningen och leveranssäkerhet är torven i finska förhållanden ett välsett bränsle bland energibolagen. Torven drabbas nu hårt av högre priser i och med EUs utsläppshandelssystem som innebär en tilläggskostnad på närmare tio euro per MWh. Fastän torven är lågt beskattad blir trädbränslena klart konkurrenskraftigare.

Pannor ska användas i årtionden

Utökad användning av trädbränslen är dock inte självklart då äldre pannor i regel är byggda för torv som huvudbränsle. Sedan flera år tillbaka byggs pannorna i huvudsak för trädbränslen. Tillståndsförfarandet för nya torvtäkter har under flera års tid blivit allt besvärligare och kostsammare. Det politiska klimatet för torvanvändning är synnerligen kärvt och en arbetsgrupp ska utreda torvens vara eller icke vara i energisystemet.

Minskad efterfråga

Torvanvändningen har på några år minskat från över 20 TWh till cirka 15 TWh och förväntas halveras till 7 TWh fram till 2030 enligt en enkät som Bioenergia, motsvarigheten till Svebio, har gjort. En del av torvanvändningen minskar om elproduktionen minskar i nya anläggningar, men en del av värmebehovet kommer att täckas med olika spillvärmekällor och nya lösningar.

Sjunkande bränsleanvändning efter 2020

Enligt den finska energiindustrin kommer den totala bränsleanvändningen inom fjärrvärmesektorn 2030 att använda över 10 TWh mindre bränsle än 2020 på grund av att andra energikällor ökar och effektiviseringen i energisystemen.

Text: Tage Fredriksson

Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 5-2019 som finns att läsa som e-tidning här