Många gånger har jag hört både klimat- och miljöministern och energiministern prata om hur de ska gynna de fossilfria energislagen. Men när de radar upp energislagen glöms oftast bioenergin, skriver Sofia Backeus, expert inom skogsskötsel & klimat, Svenska Trädbränsleföreningen.
De pratar bara om kärnkraft, sol- och vindkraft. Hur kan det ha blivit så här? Är det okunskap eller medvetet? Jag tror vi kan hitta svaret i senaste tidens intensiva politiska debatt om hur Sverige ska klara både sina klimatmål och sin energiförsörjning.
Det undgick väl knappast någon som följer debatten att regeringen presenterade sin klimathandlingsplan precis innan jul och nu in på nya året har regeringen också lagt fram en energiproposition.
Klimatpolitiska rådet har utvärderat klimathandlingsplanen och debattens vågor har gått höga. Samtidigt har EU blivit färdig med de allra flesta nya lagar inom Fit for 55-paketet och presenterat ett förslag på nya klimatmål för 2040.
Vad innebär det då för möjligheter att producera och använda biobränsle?
Tyvärr verkar det som om den möjligheten inte riktigt fick plats i klimathandlingsplanen. Bioenergins betydelse beskrivs visserligen i bakgrundstexter i betydelsen för den historiska omställningen, men några planer för framtiden verkar inte finnas. Fokus är på elektrifiering och kärnkraft och att Sverige ska ha nettonoll-utsläpp till 2045.
Bristen på insatser för bioenergin är också något som Klimatpolitiska rådet kritiserar även om deras fokus framför allt är på biodrivmedelsfrågan och bristen på satsningar på produktion av biodrivmedel. Det är naturligtvis önskvärt men som så många andra gör Klimatpolitiska rådet en tankevurpa.
Bioenergi handlar om så mycket mer än bara vilken nivå vi har på reduktionsplikten. El- och värme från bioenergi tuffar tryggt på i våra element och elektriska apparater utan att någon reflekterar så mycket över det.
En stor del av den bioenergin är dessutom inhemsk vilket bidrar till både beredskap och kortare transporter. En stor andel kommer från skogsindustrins processer men vi tar också ut både bränsleved och grot.
Potential att öka grotuttaget
Här finns en hållbar potential enligt Skogforsk att öka dagens grotuttag om cirka 8-9 TWh till 21 TWh. Det är alltså en dryg dubblering av groten. Merparten av det finns i Norrland och för att det ska bli verklighet behövs både investeringar, logistiklösningar och långsiktiga avtal mellan köpare och säljare.
Priset på skogsbränslen har stigit kraftigt under de senaste åren viket ökar förutsättningarna för att investeringar för ökad grotproduktion blir verklighet.
Men några som inte glömt bort bioenergin är Energimyndigheten. Bara några dagar innan klimathandlingsplanen presenterades kom de med en rapport med förslag till en fjärr- och kraftvärmestrategi.
Bland förslagen föreslås att en biostyrmedelsutredning genomförs där några huvudsakliga åtgärder att utreda är förutsättningar och eventuella behov av stöd för att öka uttaget av grot samt för gallring/röjning i växande skog för att kunna öka uttaget av vedråvara för energiändamål. Vilken väg som är rätt skulle behöva utredas ytterligare och jag hoppas våra politiker tar tag i det.