Alla ämnen
Teknik & Utrustning

Kommer Cortus Energy att bygga sin första anläggning i Sverige?

Tidningen Bioenergi besökte Cortus Energys testanläggning i Köping och träffade Magnus Nelsson Folkelid, affärsutvecklingschef på Cortus Energy, för att höra hur det går med kommersialiseringen av Cortus avancerade förgasningsteknik.

Magnus Nelson Folkelid, affärutvecklingschef på Cortus Energy
Magnus Nelson Folkelid, affärutvecklingschef på Cortus Energy, framför testanläggningen i Köping. Magnus Nelson Folkelid, affärutvecklingschef på Cortus Energy

Cortus Energy arbetar sedan några år tillbaka med flera utvecklingsspår för att kommersialisera sin lovande förgasningsteknik som kan omvandla enkla bioenergiprodukter som grot, bark och flis till en syntesgas, som i sin tur kan användas för till exempel industriella processer, transporter, elgenerering eller vätgasproduktion.

– Just nu testar vi träflis här i Köping, nästa bränsle blir bark och sedan blir det grot. Flisen kommer från Södra och testerna ingår i Höganäsprojektet, förklarar Magnus Folkelid på plats i Köping.

Integrerad testanläggning

Efter att under flera år testat processens delsteg var för sig byggdes en integrerad testanläggning klar i Köping under 2015 och i november kördes den i integrerad drift under ungefär ett dygn.

– Det var en viktig milstolpe för att visa alla inblandade att processen fungerade, inte bara del för del utan även i integrerad drift, säger Magnus Folkelid.

Sara Blomkvist, processledare, och Niklas Eld, processtekniker.
Sara Blomkvist, processledare, och Niklas Eld, processtekniker, övervakar testerna
i kontrollrummet. Sara Blomkvist, processledare, och Niklas Eld, processtekniker.

Tester för biodrivmedelsproduktion

– Efter den lyckade testen med integrerad drift fick vi 4,5 miljoner kronor i finansiering från Energimyndigheten till ett projekt som syftar till att producera förnybara drivmedel i form av syntetisk naturgas och vätgas, som kan ersätta fossila bränslen. I första delen av projektet genomförs tester som ska verifiera gasens renhet, det vill säga dels att gasen är lämplig för att uppgraderas till SNG (syntetisk naturgas) i en katalytisk process och dels att gasen är lämplig som råvara för att kunna avskilja vätgas med konventionell teknik som till exempel PSA eller membran, berättar Magnus Folkelid.

Första delen av projektet pågår fram till mitten av oktober med integrerad körning under hösten. Gasens renhet dokumenteras i en gaskromatograf på plats i Köping. Nästa steg för Cortus blir att gå vidare med en ansökan för finansiering till att genomföra även de följande stegen på plats i Köping, uppgradering till SNG och köra bränsle-celler på vätgas.

– Det andra delsteget hoppas vi köra under 2017, säger Magnus Folkelid.

I tältet testas processens delar för sig och tillsammans för att verifiera gasens renhet, bland annat på uppdrag av Energimyndigheten.
I tältet testas processens delar för sig och tillsammans för att verifiera gasens renhet, bland annat på uppdrag av Energimyndigheten.

Gas med speciell kvalitet

– Syntesgasen är fri från tjära, det har vi väldigt mycket data som visar. Första gången som det visades trodde vi nästan inte att det var sant, det var väldigt roligt och speciellt. I och med att syntesgasen från Cortus process har ett högt vätgasinnehåll tittar vi extra på den potentiella marknaden för vätgas. En ekonomisk jämförelse mellan att tillverka vätgas med elektrolys eller med Cortus metod visar att vi framställer förnybar vätgas oerhört mycket mer kostnadseffektivt, säger Magnus Folkelid.

Börjar helst i Sverige

Cortus vill bygga den första större anläggningen i Sverige.

– Helst ser vi att vi genomför det första projektet i Sverige eftersom det troligen kommer att vara en inkörningsperiod i början, säger Magnus Folkelid.

Förnybar gas till metall- och pappersindustri

Cortus har två projekt på gång i Sverige, lönsamheten är avgörande för om de kommer att byggas. Inom projektet Probiostål, med stöd från Energimyndigheten, har tester gjorts i Köping med värmning av högkvalitativa stål i ugnar. Höganäs AB är intresserade av att se om de kan använda Cortus teknik för att ersätta naturgas i sin process. Planen är att Cortus ska bygga, äga och driva anläggningen och sälja gasen till Höganäs AB.

– Vi har gjort en basic engineering-studie för en 6 MW-anläggning. Nästa steg är ett investeringsbeslut för en investering på närmare 100 miljoner kronor. Avgörande för beslutet är lönsamheten som beror på bland annat prisbilden, investeringsstorleken och beslut om offentlig delfinansiering, förklarar Magnus Folkelid.

Processen testades i integrerad drift för första gången i slutet av 2015.
Processen testades i integrerad drift för första gången i slutet av 2015. Processen testades i integrerad drift för första gången i slutet av 2015.

Intresse från pappersindustri

– Vi har ytterligare ett 6 MW-projekt i Sverige som handlar om fossilfri mjuk-
pappersproduktion. Det är ett mjukpappersbruk som vill vara först med fossilfritt mjukpapper genom att ersätta gasol. Även i detta projekt är det ekonomin som avgör om det blir av eller inte.

Cortus Energy arbetar även internationellt för att bygga kraftvärmeanläggningar i Italien, Japan och USA.

Motgångar i Italien

I Italien hade Cortus en långt gången plan för att bygga tre kraftvärmeanläggningar baserat på det stödsystem som fanns i Italien. Stödsystemet drogs oväntat tillbaka i början av 2015, vilket ledde till att Cortus Energy fick vi avbryta en nyemission som skulle ha använts för att finansiera projekten. Troligen kommer ett nytt stödsystem i drift i Italien framöver.

– Vi planerar för en 6 MW-anläggning i Italien. Men tillstånden i Italien tar väldigt lång tid och vi har dessutom fått en lokal opinion emot oss, förklarar Magnus Folkelid.

Kraftvärme i Japan

– Anledningen till att vi finns i Japan är att de har de mest gynnsamma stödsystemen i hela världen. Vi har slagit oss ihop med ett japanskt företag som heter Forest Energy. De driver två anläggningar i dag, en på 25 MWel och en på 5 MWel. De är bra på att hitta projektplatser, säkra försörjningskedjan, finansieringen, tillståndsprocessen. Vår del är att vara teknikleverantör och planen är att vi ska bygga samägda anläggningar i Japan, säger Magnus Folkelid. I projektet i Japan är planen att använda gasen i gasmotorer för att göra el.

Starka stöd i Kalifornien

I Kalifornien driver Cortus ett projekt, som ännu inte är offentligt. Även i Kalifornien finns starka stödsystem för elproduktion med biobränsle. Bakgrunden till stödsystemet är problemen med skogsbränder i Kalifornien till följd av att stora delstatsägda skogar inte har skötts på ett bra sätt. Nu behöver de ta hand om skogen bättre och se till att skogsmaterial används.

Nyemission i maj

Cortus Energy är i stort behov av att få till en första anläggning, följd av flera, som kan börja generera större intäkter till företaget. Fram till dess är Cortus beroende av de nästan 2 000 aktieägarnas uthållighet och vilja att satsa mer pengar. Börsvärdet var i juni cirka 100 miljoner kronor.

Under maj genomförde Cortus en nyemission på cirka 10 miljoner kronor för att få in mer rörelsekapital till att driva företaget och utveckla projekt.

Det finns ett andra steg i denna nyemission som planeras till december och som kan ge ytterligare rörelsekapital. Dessa emissioner används inte för att finansiera kommande projekt. Omsättningen under 2015 var 3,1 miljoner kronor och resultatet minus 32,7 miljoner kronor.


Denna text publicerades först i Bioenergi nr 4-2016

Fakta

Skillnad på förgasning och förgasning

Förgasning av biomassa har funnits under många år, men tekniken har inte slagit igenom kommersiellt. De viktigaste skälen till detta är: beroendet av dyrt bränsle, lågt energiutbyte i processen och produktion av gas med låg kvalitet. Cortus Energy menar att de med sin process hittat sätt att kunna lösa dessa svårigheter.

Genom att separera lättflyktiga gaser från träkol i en pyrolysugn hålls den färdiga syntesgasen ren även om ett bränsle med låg kvalitet används. I förgasaren matas träkol och ånga in vilket ger en syntesgas med högt energiinnehåll. Med en integrerad process återvinns energi och energiutbytet blir högt.

Förenklat beskrivet torkas biobränslet i första steget, i andra steget pyrolyseras biobränslet och delar av pyrolysgasen används för att driva torkning, pyrolys och förgasning. Det som blir kvar efter pyrolyssteget är träkol, även kallat char. I det tredje steget förgasas träkolspulver med tillförsel av ånga istället för luft. Ångan genereras i en panna/kylare som kyler ner den färdiga syntesgasen. Slutprodukten blir en syntesgas med betydligt högre energiinnehåll jämfört med om luft hade använts istället för vattenånga. Gasen är också fri från tjära och innehåller hög andel vätgas.

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy