Scandinavian Biogas har tagit i drift en ny uppgraderingsanläggning för biogas vid Henriksdals reningsverk. Bioenergi besökte anläggningen och träffade Michael Olausson, affärsutvecklingschef på Scandinavian Biogas, som berättade mer om den nya anläggningen och framtida planer för biogasproduktion.
Henriksdals avloppsreningsverk har genomgått en stor ombyggnad som en del i ett större projekt för att Stockholm Vatten ska kunna stänga Åkeshovs reningsverk i Bromma och istället leda avloppsvattnet till Henriksdal. Avloppsledningen från Bromma till Henriksdal beräknas vara klar 2024. Hela avloppsprojektet har en budget på drygt fem miljarder kronor. För att kunna hantera större mängder avloppsreningsvatten i Henriksdal har reningsprocessen bytts ut. De större volymerna avloppsvatten möjliggör även större biogasproduktion. Som en del i det större avloppsprojektet har Stockholm Vatten investerat omkring 93 miljoner kronor i en ny uppgraderingsanläggning för biogas. Scandinavian Biogas har genomfört byggnationen, leasar nu anläggningen och är ansvariga för produktionen av biogas.
Investering i ny uppgraderingsanläggning
– Vi har höjt kapaciteten på biogasproduktionen i Henriksdal. Rågasen från rötkammarna har ett metaninnehåll på 62–63 procent och vi vill upp till fordonskvalitet för att kunna mata in gasen på gasnätet. Sedan tidigare finns en uppgraderingsanläggning på Henriksdalsverket med en kapacitet på 75 GWh per år. Den nya anläggningen har en kapacitet på 125 GWh per år. Totalt ger det en uppgraderingskapacitet på ungefär 200 GWh. Det kommer att räcka till även sedan avloppsvattnet från Bromma har letts om till Henriksdal och kapaciteten ska räcka för en ökad befolkning i Stockholm i minst 20 år, förklarar Michael Olausson.
För att utnyttja kapaciteten att producera mer biogas redan nu kommer Scandinavian Biogas ta emot externa substrat i tre nybyggda mottagningtankar. Substrat kan vara till exempel restfetter från livsmedelsindustri och glyceroler, en restprodukt från biodieseltillverkning.
Vi kommer att köra hit substraten med tankbilar och sedan dosera ut substraten i rötkammarna. Vi räknar med att under 2016 kunna leverera ut mellan 110 och120 GWh och under 2017 mellan 140 och 150 GWh, året efter kommer produktionen öka ytterligare från Henriksdal.
Hög tillgänglighet
– Den nya uppgraderingsanläggningen håller en oerhört hög kvalitet. Vi har haft över 99 procent tillgänglighet på Carbotechs utrustning, förklarar Michael Olausson och beskriver processen. De sex vita tuberna som står på rad innehåller aktivt kol som används för att rena rågasen från koldioxid. Det är ingen kontinuerlig process utan den sker stegvis. En kolonn fylls med rågas och sätts under tryck. Då absorberas koldioxiden i det aktiva kolet. När ett visst tryck uppnåtts släpps metan ut och flyttas över till nästa kolonn och koldioxiden ligger kvar i det aktiva kolet. Därefter skapas ett undertryck som gör att kolet släpper ifrån sig koldioxiden som tas ut för sig. Sedan upprepas processen i efterföljande kolonner.
Smidig installation
– Vi gjorde klart allt markarbete och sedan kom utrustningen i färdigbyggda moduler på lastbil och en kran lyfte allt på plats. Det var en oerhört smidig process. Allting hade stått uppställt på fabriken nere i Tyskland och provkörts innan det transporterades till Stockholm, förklarar Michael Olausson.
Produktion, distribution och marknad i Stockholm
Totalt produceras cirka 240 GWh biogas från avloppsvatten och matavfall i Stockholm under 2016. Scandinavian Biogas räknar med att producera sammanlagt 200–210 GWh i Henriksdal, Åkeshov och Gladö Kvarn. Käppalaverket på Lidingö gör ungefär 30 GWh. Efterfrågan är högre och flera aktörer transporterar biogas till Stockholm från biogasanläggningar utanför Stockholm.
Scandinavian Biogas säljer sin biogas både direkt till kunder som till exempel Stockholms Lokaltrafik, Widrikssons Åkeri eller via distributörer.
I Stockholm är andelen biogas i fordonsgasen cirka 75 procent, vilket är högre än genomsnittet i Sverige. Omkring 25 procent är naturgas som i huvudsak tas in till Stockholm i flytande form och sedan matas in på fordonsgasnätet. Naturgasen är antingen rysk gas som har gjorts flytande i Finland eller norsk gas som har gjorts flytande på plattformar.
Samarbetet med Stockholm Vatten
Stockholm Vatten började bygga den första uppgraderingsanläggningen för biogas i Henriksdal omkring år 2000. 2010 beslutade Stockholm Vatten att uppgraderingsanläggningen skulle säljas till en privat entreprenör för att öka tillgängligheten och öka mängden biogas. Det var inte Stockholm Vattens huvudfokus att producera biogas.
Scandinavian Biogas köpte anläggningen i konkurrens med några andra större aktörer.
En av anledningarna till att vi fick köpa var att vi kunde presentera en utvecklingsplan för att öka produktionen. Redan 2010 började vi skissa på en utbyggnad.
Senare köpte Stockholm stad tillbaka fastigheten och anläggningen efter att ha kommit fram till att det skulle bli lättare att genomföra ombyggnader i samband med den stora flytten av reningsverket i Bromma, om Stockholm Vatten ägde hela fastigheten och anläggningen. Stockholm Vatten köpte därför tillbaka uppgraderingsanläggningen Henriksdal och skrev ett avtal med Scandinavian Biogas som hyr anläggningen i 25 år.
– Vi åtog oss att köpa rågasen och att sköta driften av anläggningen. Samarbetet med Stockholm Vatten fungerar mycket bra, förklarar Michael Olausson.
Siktar på 1 TWh år 2020
– Med biogasanläggningarna i Gladö Kvarn, Bromma och Henriksdal har vi en kapacitet i Sverige i dag på cirka 300 GWh. Vi håller på att bygga en anläggning i Norge med flytande biogas som ska ge cirka 125 GWh. Den kommer att vara klar sommaren 2017. I Korea tillverkar vi ungefär 70 GWh. Planen är att vi fram till 2020 ska starta ytterligare två till tre anläggningar och nå en kapacitet på 1 TWh biogas.
Denna text publicerades först i Bioenergi nr 4-2016