Det finns ett stort engagemang i klimatfrågan bland företag och fastighetsägare.
Ofta ligger fokus på användningen av energi. Men de samband som råder på energiområdet är komplicerade. För att göra saken begriplig används förenklad retorik, en retorik som ofta är så pass förenklad att den blir missvisande.
Det är naturligt att försöka minska mängden köpt energi. Men ”köpt energi” är inte ett relevant mått. Det som är relevant är hur energin påverkar ekonomin, klimatet, miljön och energisystemets funktion.
Energi mäts i enheten kilowattimmar och förekommer i olika former och med olika kvalitet. En kilowattimme el är inte samma sak som en kilowattimme olja, vilket inte är samma sak som en kilowattimme varmt vatten. El kan användas till det mesta, som till exempel till att driva fordon och datorer, medan spillenergi i form av varmt vatten inte kan används till mycket annat än att värma byggnader.
Om man byter uppvärmningssystem i en byggnad från fjärrvärme till värmepump kommer mängden köpt energi att minska med 70 procent, men det kan samtidigt öka klimatpåverkan. Och det ökar behovet av eleffekt under kalla vinterdagar då elsystemet är som mest ansträngt.
Som elkonsument kan man avtala om ursprungsmärkt förnybar el med sin elleverantör. Den extra kostnad som man behöver betala för att göra sin elanvändning grön är låg. Anledningen är att det som sker enbart är en omfördelning av statistik. En lek med siffror som inte påverkar produktionen av el i verkligheten.
Att avtala om ursprungsmärkt förnybar el är således ingen klimatåtgärd. Den som avtalar om förnybar el blir grön ”på papperet” och övriga elkonsumenter får dela på den statistik som blir över.
Den kanske främsta markören för fastighetsägare som engagerar sig i klimatfrågan är att installera solceller.
Ett påstående som ofta används när solceller diskuteras är att man kan bli självförsörjande på el. Det som då normalt avses är att man på årsbasis producerar lika mycket el som man förbrukar.
Men solcellerna producerar främst sommartid och förbrukningen av el är som högst under vintern. Det är uppenbart att man inte blir självförsörjande med denna lösning.
Det i princip enda fossila som finns kvar i fjärrvärmebolagens verksamhet är fossila material i avfall som förbränns. Detta ger fjärrvärme en till synes hög klimatpåverkan.
För att minska utsläppen av växthusgaser från avfallsförbränning måste mängden fossilt avfall som lämnas till förbränning minska. Om man som fastighetsägare vill bidra till att lösa problemet ska man således sortera sitt avfall bättre.
Att koppla bort fjärrvärmen bidrar inte till lösning av avfallsproblemet. Folk kommer inte att sortera sina sopor bättre bara för att man säger nej till fjärrvärme.
Detta är aspekter som man måste beakta om man som fastighetsägare på riktigt vill bidra i klimatarbetet.
Text: Erik Dotzauer, skatte- och styrmedelsexpert, Stockholm Exergi