Jag anser att dagens debatt om skogens klimatnytta nästan blivit mer av en filosofisk än en naturvetenskaplig fråga. Vilka resultat man får, beror av vilka antaganden och avgränsningar man gör, skriver Sofia Backéus, expert inom skogsbruk och klimat på LRF Skogsägarna i en krönika.
Ett fel inträffade
På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till och mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
- Magasinet Bioenergi med sex nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
- E-tidningen Bioenergi med sex nummer per år
- Mycket mer ...
Jag läste en intressant forskningsartikel nyligen. Den är skriven av ganska många svenska och schweiziska forskare.
Titeln är “On the role of forests and the forest sector for climate change mitigation in Sweden” och huvudförfattare är Hans Petersson från SLU i Umeå.
Det är kanske ingen kioskvältare som hamnar på DNs förstasida, men är intressant läsning för den som vill förstå varför forskare kommer fram till olika resultat om hur skogen gör bäst klimatnytta.
Skogens klimatnytta på kort och lång sikt
I studien av Petersson med flera har forskarna analyserat skogens klimatnytta på kort och lång sikt samt olika nivåer av substitution (det vill säga när skogsprodukter ersätter fossila produkter).
Studien visade att scenariot med ökade avsättningar och minskad avverkning bara var bra för klimatet på kort sikt, inte på längre sikt. Det beror bland annat på ökad avgång (det vill säga träden dör). Högst klimatnytta gav scenariot där gödsling tillämpades och då i nivåer upp till vad som är tillåtet idag enligt Skogsvårdslagen men bara på en procent av arealen årligen.
Ackumulerat kol sedan 20-talet
Den svenska skogen har ackumulerat kol sedan 1920-talet. Det är viktigt att den trenden inte bryts.
Men det kan vara en utmaning i ett förändrat klimat. Klimatförändringarna kan leda både till högre tillväxt i våra skogar men kan även leda till ökade skador och tillväxtförluster på grund av torkstress, stormar, skador av insekter och svampar med mera.
Jag tror att det kommer bli allt viktigare att vara aktiv i sin skogsskötsel för att minimera risker för olika skador. Vi kommer kanske också behöva tänka nytt när vi ska återbeskoga. Finns det andra alternativ än klassisk gran och tall?
Hur stor blir substitutionseffekten?
En fråga som debatterats är hur stor substitutionseffekten är och hur den påverkar resultat i olika studier. Som väntat visar den här studien att med en låg substitutionseffekt är alternativet med ökade avsättningar mer fördelaktigt.
Det är en viktig faktor att ha med sig när man jämför resultat från olika studier. Ju effektivare vi blir att få in skogsprodukterna i den cirkulära ekonomin, desto högre substitutionseffekt får vi.
Även bioenergi är en viktig substitutionseffekt och kan bli ytterligare effektivare om bio-CCS tillämpas. Här tror jag vi kommer se en spännande teknisk utveckling de närmaste åren.
LULUCF-rapporteringen
Ytterligare en intressant aspekt som lyfts i artikeln är att regelverken runt LULUCF-rapporteringen inte gynnar att vi undviker fossila utsläpp utan fokuserar på att öka sänkan och till och med föreslår tak och straff om sänkan inte blir tillräckligt stor.
I skrivande stund pågår förhandlingar om EUs Fit for 55 paket och hur det landar återstår att se men trenden är tydlig att EU verkar missa möjligheten att ta tillvara skogsprodukter och bioenergi för att minska de fossila utsläppen och frigöra sig från beroendet av ryska råvaror.