Europas bönder är på krigsstigen mot EU. De protesterar mot detaljreglering och byråkrati och mot en politik som ofta hindrar dem att odla.
Att EU:s jordbrukspolitik under lång tid mer inriktats på icke-odling istället för odling har smittat av sig även på energipolitiken. EU-kommissionens och EU-parlamentet linje under många år varit att införa tak och helst utfasning av energigrödor som man rubricerat som ”food and feed”.
Det är dags att lägga om denna restriktiva politik mot energigrödor och istället låta Europas bönder bidra till klimatomställningen och låta dem fritt odla grödor som kan bli etanol, biodiesel och flygbränsle.
När EU-kommissionen häromdagen presenterade sitt förslag till klimatmål för 2040 var bioenergin i stort sett borttrollad i texterna, precis som fallet varit i många förslag och dokument under senare år.
I de uppräkningar som görs i det 29-sidiga dokumentet nämns ingenstans konventionella biodrivmedel eller biobränslen, bara ”hållbar biogas och biometan från avfall” och ”avancerade biodrivmedel” och e-bränslen. Det är naturligtvis bra att EU satsar på nya förnybara drivmedel, men de alternativen är för överskådlig tid dyrare och svårare att ta fram i stora volymer än en satsning på konventionella biodrivmedel från odlade grödor.
Stora mängder outnyttjad åkermark
Politiken bygger på en föreställning om att biodrivmedel konkurrerar med livsmedelsförsörjningen och att ett högproduktivt jordbruk automatiskt leder till negativ miljöpåverkan. Bägge antagandena är fel.
I grunden finns också antaganden om att man inte kan använda mark för energiproduktion. Man ser allt mer jordbruksmarken som en möjlighet att lagra in biogent kol för att kompensera för utsläpp i andra sektorer. Det gäller både skogsmark och jordbruksmark.
Använd markresurserna
Fokus borde istället ligga på att använda markresurserna och inbindningen av koldioxid från atmosfären för att producera material och energi som kan ersätta fossila material och fossila bränslen. Bönderna vill odla och producera förnybara nyttigheter, inte enbart ägna sig åt passiv kolinlagring. Det kan ge inkomster på kort sikt, men det ger inte jobb.
Det här synsättet återspeglas i den rapport som i januari kom från EU:s vetenskapliga klimatråd. Där skriver man bland annat att ”EU:s policy fortsätter att ge stöd till specifika biodrivmedel som ökar efterfrågan på mark”, som om detta skulle vara ett problem, när vi vet att tiotals miljoner hektar åkermark ligger oanvänd eller dåligt utnyttjad, både i EU-ländernas och i våra östra grannländer som Ukraina och Moldavien.
Också i Sverige har vi stora arealer dåligt utnyttjad åkermark eller mark i träda som skulle kunna odlas. Jag har skrivit om detta upprepade gånger här i bloggen…
Läs hela blogginlägget här.