Om några månader ska den svenska regeringen ta ställning till om det ges tillstånd för en ny gasterminal i Göteborg, en så kallad LNG-terminal. Byggs terminalen kommer den att under årtionden pumpa in importerad fossil gas på den svenska marknaden. Frågan om en LNG-terminal i Göteborg blir ett test för den nya klimatlagen – tänker politikerna följa riktlinjerna i lagen, eller är klimatlagen bara en pappersprodukt, skriver Gustav Melin, vd för SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen.
Frågan om Swedegas LNG-terminal måste diskuteras i valrörelsen. Vilka partier är beredda att i regeringsställning ge tillstånd till terminalen, och vilka är beredda att säga nej? Vi behöver klara besked från alla partier. Som det nu ser ut är Miljöpartiet berett att ge tillstånd, medan Centerpartiet inte verkar veta vad de ska säga (se Dagens ETC 23 augusti). Liberalerna och Vänstern är tydligt emot LNG-terminalen.
Riksdagen antog för drygt ett år sedan ett klimatpolitiskt ramverk med radikala mål för minskade utsläpp och en klimatlag (2017:720), som ska styra regeringens klimatpolitiska arbete. Regeringens arbete ska bland annat syfta till att förhindra farlig störning i klimatsystemet och minska utsläppen av koldioxid och andra klimatgaser. Formuleringarna är kraftfulla, och framför allt måste regeringen i allt sitt arbete utgå från de långsiktiga, tidsatta mål som riksdagen fastställt. Man kan sammanfatta lagen som att den binder regeringen att pröva alla sina beslut mot de övergripande klimatmålen. Det finns inga sanktioner i lagen, men avsikten är att det politiska priset ska vara högt för att bryta mot den.
I fallet LNG-terminal i Göteborg är det uppenbart att ett tillstånd kommer att låsa fast Sverige i en långsiktig användning av fossil gas. Man använder två miljöargument för att motivera terminalen. Vi menar att båda argumenten är tveksamma.
Risk för ökad användning av fossil gas
För det första sägs att den fossila gasen steg för steg kan ersättas av biogas och detta är naturligtvis möjligt. Men det är mycket osannolikt att biogas skulle ersätta naturgas i LNG-terminalen. Biogas uppkommer till största delen lokalt i små mängder i avfallsanläggningar, reningsverk, på lantbruk i slakterier och annan livsmedelsindustri. Biogasen utgör 2 TWh i Sverige och växer relativt långsamt. Biogasen förbrukas till största delen lokalt nära produktionen när inte olika statliga stödsystem gör det intressant att flytta den till en annan marknad. Energimyndigheten underkände för flera år sedan argumentet om naturgas som brygga till biogas, och potentialerna för biogas ligger långt under de volymer fossil gas som är aktuella i en ny terminal. Risken är istället påtaglig att den ökade gasanvändningen som en LNG-terminal innebär slår ut biogas och andra biobränslen.
Naturgasanvändningen måste minska
Det andra miljöargumentet är att naturgasen kan ersätta sämre tjockolja för fartygsdrift. Naturgasen är bättre än tjockolja för miljön men den är fortfarande fossil. Tjockoljan är dessutom en restprodukt från fossila raffinaderier som kommer att finnas så länge industrin raffinerar fossil olja. Vi menar att de fossila raffinaderierna, oavsett om en LNG-terminal byggs eller inte, kommer att konverteras till bioraffinaderier och först då försvinner den fossila tjockoljan. Innan detta sker kommer tjockoljan bara att flytta till andra användningsområden. När vi ska byter bränsle i fartygen bör vi direkt byta till förnybara, klimatvänliga bränslen.
De 10 TWh naturgas vi använder i Sverige kan inte få öka. Tvärtom måste naturgasanvändningen minska. Om vi jämför med de fossila utsläppen från flyget, så är det klart enklare att ersätta de 10 TWh naturgas vi använder än de 10 TWh flygbränsle som tankas i Sverige. Det är därför svårt att förstå varför exempelvis Miljöpartiet ger klartecken för en fossilgasterminal.
Sverige klarar att ersätta både fossil naturgas och fossila flygbränslen med förnybara bränslen. Göteborg bör inte investera i LNG men öka sina investeringar liknande de som Preem och St1 nu genomför i sina bioraffinaderier för ökad biodrivmedelsproduktion. Det finns ingen brist på biomassa för drivmedelsproduktion, däremot är det brist på efterfrågan på biobränsle.
Genom att säga ja till LNG-terminalen i Göteborg säger man ja till ökad naturgasanvändning, ja till ökad frackning av skiffergas och den miljöförstöring det innebär.
Om klimatlagen inte förhindrar investeringen i en LNG-terminal så är lagen helt tandlös, vad kan vi annat göra än att skratta åt den och undra om är klimatlagen ett skämt?
Debattartikeln publicerades först på GT