Den nya regeringen säger att Sverige ska bygga ny kärnkraft. Ingen är väl egentligen förvånad eftersom partiföreträdarna i princip sagt att de vill ha ny kärnkraft hela valrörelsen. Vad som däremot är förvånande är att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vars politik bygger på marknadsekonomi, frihandel och minskad statlig inblandning, nu verkar ha för avsikt att gå in med omfattande subventioner till ett enskilt kraftslag.
De flesta av regeringspartierna har varit med och genomfört avregleringen av den svenska elmarknaden. I en avreglerad marknad ska staten inte välja kraftslag. Däremot kan man upphandla produktion på teknikneutrala villkor. När man gör det kan alla bolag och kraftslag vara med och bidra och de mest ekonomiska och effektiva kraftslagen får leverera. De företag som vinner upphandlingen får stå för sin affärsrisk och att de klarar sin kalkyl. Vi hoppas verkligen att vi feltolkat regeringspartierna och att de inte har planer på att frångå en så grundläggande marknadsliberal princip som teknikneutralitet.
Håll fast vid teknikneutral upphandling
En annan kommentar till den nya regeringen är att den förefaller populistisk. Det var i alla fall den signal man gav i valrörelsen när sverigedemokrater, moderater och kristdemokrater drev regeringen framför sig med förslag om både sänkta elpriser och sänkta drivmedelspriser. Flera nationalekonomer har både före och efter valet betonat vikten av att staten inte ska påverka marknadspriser. Ekonomerna är tydliga med att det är bättre att ge generella stöd till de grupper som har det särskilt svårt. De höga priserna måste få slå igenom, dels därför att energieffektivisering och klimatarbete måste fortgå, dels därför att de som varit förutseende och investerat i en mer flexibel och förnybar energianvändning inte ska missgynnas. Framförallt menar ekonomerna att konstgjort sänkta elpriser får samma effekt som ifall räntan sänks och att Riksbanken i så fall måste kompensera med att höja räntan för att få bukt med inflationen.
Även gamla regeringen införde felaktiga stöd
Nya regeringen är inte ensam om att införa stöd som snedvrider elmarknaden och ger konsumenter onödigt höga kostnader. Den avgående regeringen har exempelvis beslutat att havsbaserad vindkraft inte ska stå för sina egna kostnader att ansluta till det nationella elnätet. Självklart borde den som investerar i havsbaserad vind betala kostnaden att nå kund, då byggs bara de parker som är lönsamma. Svebio har kritiserat den gamla regeringen för detta stöd till vindkraft och det är bra att den nya regeringen avser att ta bort det. Men det är mycket värre om de inför långtgående subventioner till kärnkraft. Då blir andra mer planerbara kraftinvesteringar svårare att räkna hem. Det drabbar företag som Pheonix Biopower som utvecklar mer effektiv kraftvärme eller Minesto som producerar el från havsströmmar och naturligtvis alla andra företag som levererar kraftvärmeverk.
Vind och sol förstör ekonomin för ny kärnkraft
Vad har regeringen tänkt att betala för ny kärnkraft? Ett kärnkraftverk ska producera och sälja el i omkring 8000 timmar per år för att klara ekonomin. Hinkley Point C i Storbritannien som ska vara klart 2027 skulle enligt avtalet idag få betalt ungefär 1,25 kr per kWh. Priset indexeras upp år för år. Den finska reaktorn Olkiluoto kostar sannolikt väsentligt mer per kWh, eftersom den börjat leverera el i år men skulle varit klar 2009. Det är rimligt att räkna med att ett svenskt kärnkraftverk för att bli lönsamt skulle behöva minst 1 kr per kWh i 8000 timmar per år. Samtidigt vet vi idag att vindkraft och sol gör att vi får minuspriser eller låga priser under en stor del av året. Idag bör man räkna med låga eller mycket låga elpriser i ungefär 2000 timmar av årets 8 670 timmar. Om elpriset när vi har låga elpriser är 20 öre/kWh, skulle svensk ny kärnkraft behöva drygt 1,25 kr per kWh under resten av de 6000 timmar som den är i drift för att klara kalkylen. Tänk om man skulle betala lika bra för elproduktion från biokraft i kraftvärme som behövs för ny svensk kärnkraft. Ersättningen är så hög att alla fjärrvärmekunder i större städer skulle kunna få gratis fjärrvärme åtminstone tio månader om året bara på grund av intäkterna från elproduktionen.
Har jag rätt eller har jag fel? Kom till årets Stora Biokraft- och Värmekonferens i Lund och diskutera den 9-10 november.
Gustav Melin, VD, SVEBIO