Tekniska verken har tillsammans med Umeå Energi och Vattenfall Värme utvecklat verktyget FossilEye som kan mäta mängden plast i ett avfallslass. Nu hoppas bolagen att kunderna ska slänga mindre plast i avfallet.
Ett fel inträffade
På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till och mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
- Magasinet Bioenergi med sex nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
- E-tidningen Bioenergi med sex nummer per år
- Mycket mer ...
Under hösten 2023 introducerades verktyget på plats hos Tekniska verken i Linköping.
Därefter var det dags för Vattenfall Värme i Uppsala att testa pilotanläggningen i december, och till sist Umeå Energi under januari 2024.
– Tanken med verktyget är att vi ska få en ökad kännedom om varifrån plasten kommer. Sedan hoppas vi kunna påverka våra kunder, det vill säga de som lämnar avfall hos oss, så att de lämnar plasten till återvinning istället för förbränning, säger Henrik Lindståhl, forskningsledare inom termisk energiteknologi på Tekniska verken i Linköping, som på sikt hoppas att plasten ska försvinna från kraftvärmens flöden.
Ger data över kundernas plastmängd
Tekniska verken tar emot avfall från olika typer av kunder, så som kommuner och avfallsbolag.
Nu planerar de att använda FossilEye för att ta reda på hur mycket plast varje kund har i sitt avfall. Därefter kan det bli aktuellt med en avfallstaxa.
– Det är en mottagningsavgift som är diversifierad beroende på plastinnehåll. Man kan tänka sig att vi beräknar en taxa utifrån mängden plast som kunder lämnar in. I dag betalar kunderna samma kilopris, oavsett mängden plast i avfallet, vilket blir fel då plast väger lite i förhållande till sitt koldioxidinnehåll. Istället ser vi att de kunder som lämnar in en större mängd plast, får en högre avgift, säger Henrik Lindståhl.
Kan det bli aktuellt att även sortera ut plasten?
– Tekniska verken bygger en sorteringsanläggning också. Men det är en investering på hundratals miljoner kronor, jämfört med FossilEye som kostar mellan fem och tjugo miljoner kronor beroende på utförande, säger Henrik Lindståhl.
Täcker upp alla verksamheter
Tanken med FossilEye och den nya högteknologiska automatiserade sorteringsanläggningen är att dessa två investeringar ska täcka behovet av sortering mot både verksamhetsavfall och hushållsavfall.
FossilEye riktar sig mot verksamhetsavfall, medan sorteringsanläggningen på Gärstad, som planeras vara klar våren 2025, ska dedikeras till hushållsavfall. Denna kommer ha kapaciteten att kunna sortera ut fem olika material; plast, papper, kartong, två olika sorters metaller och matavfall.
– Verksamhetsavfallet är mer kostnadskänsligt än hushållsavfallet, eftersom hushållsavfallet ligger längre bort i kedjan. Industrikunderna behöver minska sitt plastavfall på grund av olika hållbarhetskrav och ser företagsnyttan med det, menar Henrik Lindståhl.
Ni kommer väl också spara pengar om era kunder lämnar in mindre plast?
– Ja, det är förhoppningen. Vi vill få väck plasten – då minskar även våra fossila koldioxidutsläpp och vi kan få in mer biogena bränslen istället, säger Henrik Lindståhl.
Vill göra kraftvärmen hållbarare
I dag betalar kraftvärmeanläggningarna miljöavgifter för sina utsläpp. Prislapparna varierar beroende på hur stora mängder fossila utsläpp som kommer ur skorstenarna.
Ju mer plast som avfallet innehåller, desto högre blir utsläppsavgifterna för kraftvärmeanläggningarna.
– Vi behöver adressera problemet med plast i avfall. För varje år som går klättrar avfallsförbränningen i rankingen över våra största utsläppare. Sedan tycker vi att det är orättvist att belasta fjärrvärmekunderna för dessa utsläpp, då det är en konsekvens av avfallsbehandlingstjänsten, säger Henrik Lindståhl.
En samhällstjänst i grunden
Ulf Kullh jobbar som affärsutvecklare hos Umeå Energi. Han berättar att energibolaget vill få bort plasten från kraftvärmeverkets förbränning.
– Vi har en del utmaningar då vi behöver betala för våra fossila koldioxidutsläpp och samtidigt inte har möjlighet att byta bränsle, eftersom vi arbetar med energiåtervinning ur avfall, vilket i grunden är en samhällstjänst, menar Ulf Kullh och berättar vidare:– Utsläppen vi mäter blir till ett medelvärde för alla våra avfallskunder. Men alla kunder tycker att de är bättre än medelvärdet, vilket tidigare har varit svårt att bevisa. Nu har vi hittat ett sätt att mäta innehållet och prissätta de föroreningar som finns.
Rätt ska vara rätt
Ulf Kullh menar att ansvarsfördelningen tidigare landat fel när fjärrvärmekunderna fått betala för andras utsläpp.
– Den som köper fjärrvärme ska inte behöva betala miljökostnaderna för avfallet hos någon annan kommun eller verksamhet. Våra kunder vill heller inte ha fjärrvärme som är producerad med fossilt innehåll. Vår förhoppning är att vi med hjälp av verktyget ska ha mindre plast i avfallet, då kunderna kanske hellre sorterar bort plasten ur avfallet än att betala en högre avgift till oss, säger Ulf Kullh.
Fakta
Hur fungerar verktyget?
FossilEyes uppgift är att avgöra hur stor del av ett avfallslass som är fossil plast. I dagsläget görs den analysen i rökgasen från förbränningen, vilket försvårar arbetet med att spåra det fossila plastavfallet till källan.
Enligt dagens regelverk behöver den som lämnar plast i sitt avfall inte stå som ansvarig för koldioxidutsläppen som fossilbaserad plast orsakar. Det ansvaret landar i stället på kraftvärmeverken, via EU:s utsläppshandelssystem, och fjärrvärmekunderna, via fjärrvärmens klimatpåverkan i exempelvis olika miljöbokslut.
FossilEye är ett mätverktyg som kan skanna ett helt lastbilslass med blandat avfall. I praktiken grovkrossas avfallet och körs in i en anläggning där det sprids ut på ett band som är två meter brett. Därefter skannar sensorer avfallet och ger information om hur stor andel plast det innehåller och hur mycket fossil plast som finns i avfallslasset.
Kapaciteten för maskinen är tio kubikmeter avfall i varje skanning, och den kan max mäta fem ton per timme. Målet är att maskinen ska ha en standardavvikelse på mindre är 5 procent av plastvikten.
Spännande med resultat
För alla de tre energibolagen blir nästa steg i processen att börja använda sig av verktyget och mäta plastinnehållet hos varje kund. En ny information som Henrik Lindståhl beskriver som en tidigare vit fläck på kartan.
– Vi vet ju faktiskt inte hur lastinnehållet varierar mellan våra olika kunder. Det ska bli jättespännande att få veta.
Hur tror du en kund med mycket plast i sitt avfall kommer reagera på den nya informationen?
– Det beror på vilken kund det är och vad denne har för inställning till miljöarbete och klimatfrågor. Men jag tror att man blir glad av informationen, menar Henrik Lindståhl.
Kan det bli aktuellt för Umeå Energi att investera i en sorteringsanläggning i framtiden?
– Ja, vi håller på att undersöka det. Vi ligger lite efter Tekniska verken, men det är inte omöjligt. Dock behöver vi finna ett system för att ta vara på alla utsorterade fraktioner, säger Ulf Kullh.
Just nu är mätverktyget FossilEye tänkt för de tre inblandade bolagen. Men systemet har utvecklats av det privata företaget RoboWaste i Jönköping, så möjligheten finns också för andra kraftvärmebolag att upphandla verktyget i framtiden.
Under konferensen Panndagarna i Jönköping, mellan 16 och 17 april, kommer RoboWaste vara på plats och presentera FossilEye.