Mantex har under flera år utvecklat ett instrument kallat Biofuel Analyzer som kan användas för att mäta fukthalt, askhalt och energiinnehåll i biomassa som flis, grot, bark, sågspån och returträ. Bioenergi har besökt Mantex för att få veta mer om arbete med att få mätmetoden typgodkänd.
Max Gerger, Mantex vd och Karl Vejke, försäljningschef inom bioenergi på Mantex svarar på frågor om mätning av biobränslen
Hur går det med att få mätmetoden typgodkänd?
– Det är en process som pågår och vi tror att vi kommer att bli klara i år. Vi siktar på att vara först i Sverige och kanske även i världen med att bli typgodkända för att direkt kunna mäta inte bara fukthalt utan även askhalt och energiinnehåll i biobränsle, förklarar Max Gerger.
–Vi samlar in många prover och gör mätningar hos oss för att validera mätmetoden och se att vi klarar kravspecifikationerna. Därefter ska vi gå in i en testfas tillsammans med SDC och organisationen VMK som utför tester för typgodkännande.
– Den här metoden och utrustningen ska göra det värt att helt eller delvis ersätta ugnsmetoden. När 80–100 procent av bränslevolymen kan mätas med Mantex instrument, beroende på bränslemixen, då blir metoden fullt ut effektiv, säger Max Gerger.
Har det tagit längre tid än vad ni bedömde från början att få mätmetoden godkänd?
– Ja, det har det gjort. Jag kan erkänna att vi var för optimistiska. Det var mer komplext än vi trodde att också mäta energiinnehållet. Det är ingen som har gjort det tidigare.
Hur kommer Mantex mätmetod att påverka mätning av biobränsle generellt?
– Vår grundtro är att köpare av biobränsle inte kommer att mäta enbart fukthalt som värderingsgrund vid leveranser av biobränsle i framtiden. Biobränsleköparna vill ha reda på energiinnehållet direkt, de vill även veta innehållet av aska och eventuella föroreningar. Vi ser till att mäta det som kunderna vill veta. Det kommer säkert att vara en övergångsperiod, men enbart fuktmätning är inte det bränsleköparna vill göra, säger Max Gerger.
– Jag tror att det handlar om ett förändrat synsätt och teknikskifte. Alla är vana vid de etablerade metoderna. Förhoppningsvis sker en förändring i handeln med biobränsle. När snabb mätning ger underlag för ekonomisk ersättning och kontroll av kvalitén kommer många att vänja sig med det och ugnsmetoden kommer att betraktas som en stenåldersmetod, menar Max Greger.
Hur ser intresset ut för er mätteknik utanför Sveriges gränser?
– Jag har pratat med aktörer i Japan, Sydkorea, Australien, Chile, Brasilien, USA, Kanada och kommit fram till att värdet på de fasta biobränslen som handlas i världen beräknas baserat på mätningar med ugnsmetoden, eller genom att prover skickas till labb för analys. Det finns ingen som använder realtidsmätning som underlag för värdering av materialet. Svaren från mätningar kommer först efter ett dygn om analysen sker med ugnsmetoden eller efter en vecka för de analyser som görs av ett labb. Det gör att det finns en stor potential i många länder för Mantex mätmetod, menar Karl Wejke.
England, Holland, Danmark och Finland är intressanta länder i Europa där handeln med biobränsle är stort. Mantex för även samtal med aktörer i Japan och Sydkorea, men den enskilt största marknaden kommer att bli Kina. Där finns ett tydligt intresse för Mantex teknologi. Kina har omkring 250 biokraftvärmeverk och fortsätter bygga 30 till 50 nya anläggningar per år.
Vad händer inom fem år?
– Jag tror att de flesta länder i världen som använder fasta biobränslen av någon dignitet kommer att ha börjat gå över till att mäta alla de parametrar som vi mäter. Sedan kommer det kommer att ta lite tid, men alla kommer att gå den vägen, säger Max Gerger.
Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 3-2018.