Mer intelligens i kransystem för hantering av fasta bränslen

Kransystem i energianläggningar används en stor del av året. I flera anläggningar från 80- och 90-talet har kransystemen blivit utslitna. Värnamo Energi som i höst beslutat att byta system nästa sommar är ett typiskt exempel.

– Sommaren 2017 bytte vi kransystem i avfallseldade Norsaverket i Köping och i somras genomförde vi ett byte i Statkrafts kraftvärmeverk i Kungsbacka. Nästa sommar är det dags för byte i Värnamo Energis anläggning, säger Mats Adler.

Moderna kransystem

På Norsaverket i Köping var huvudskälet till nyinvesteringen att växla över till ett helautomatiskt system, utan kranförare.

– En krananläggning i dag skiljer sig en hel del jämfört med dem på 90-talet. I dag bygger vi in mer och mer intelligens i systemen. Det ger större flexibilitet i driften och det blir lättare att styra kranen så att den arbetar på olika sätt vid olika tidpunkter. Nya sensorer gör att det går att jobba effektivare. Ökat säkerhetstänk är en viktigare del i dag. Det finns lösningar med ultraljud eller magnetslingor för att utforma anläggningen med högre säkerhetsnivå, säger Mats Adler.

Konstruktion och design

Procranes har omkring 15 kransystem i drift i svenska energianläggningar. Energibranschen svarar i dag för cirka hälften av omsättningen. Procranes arbetar även mot andra industrisektorer som till exempel pappers- och massaindustri. Leveranserna omfattar utbyte, modernisering och/eller service och underhåll.

– Vi köper in komponenter och utför egen elkonstruktion och låter samarbetspartners bygga. Vi specificerar och köper lyftmaskineriet och låter underentreprenörer bygga stålkonstruktionen. Sedan sätter vi ihop anläggningen hos kund, förklarar Mats Adler.

Mer automation

Generellt handlar det om mer utvecklad automation, bättre arbetsmiljö, förenklade lösningar för personal. Det kan också vara moderniseringar, där vi byter elsystem på gamla kranar.

– I äldre anläggningar kan det finnas teknik som inte längre används. På 80-talet var det vanligt med tyristorstyrd varvtalsreglering. I dag är det frekvensstyrning som gäller. När det inte längre finns reservdelar till tyristorstyrningar är det bara att byta motor, installera en frekvensomriktare och byta kablage. I dag används radiostyrning istället för att köra uppifrån kranen, personalen ska vara på golvet. Radiostyrning ersätter också äldre stora tunga hängmanöverdon, förklarar Mats Adler.

Nytt bränsle och ny kran

Hos Statkraft i Kungsbacka bytte Procranes ut kranbana, kran, skopa, styrsystem – det vill säga hela anläggningen som var från 2001.

– Den var inte helt utsliten. Orsaken till bytet var att kraftvärmeverket ska använda ett annat, billigare, biobränsle. Stamvedsflis har blivit dyrt, därför har anläggningen gått över till sågspån och bark som huvudbränslen. Det är bränslen med lägre energidensitet, vilket kräver större volymer som ska matas in i pannan. Den nya kranen har samma lyftkapacitet men kranen går mycket fortare och skopan är mycket större, säger Mats Adler.

Elmodernisering

Närmast arbetar Procranes med en elmodernisering av en traverskran på Hylte Bruk.

– Vi byter all elutrustning, ett vanligt jobb som vi utför där elsystem slutat fungera för att de inte klarat av den besvärliga miljön, säger Mats Adler.

Denna text publicerades först i Bioenergi nr 6 – 2018 – Här finns den som e-tidning