De europeiska miljöorganisationernas kampanj mot bioenergi tar sig allt märkligare former, och har fått efterföljare i Sverige som gör sitt bästa för att sabotera utbyggnaden av förnybar bioenergi. Argumenten som används i kampanjen bygger på dålig kunskap, skriver Kjell Andersson, näringspolitisk chef på Svebio.
Effekten av kampanjen är att utvecklingen fördröjs och att det blir onödigt stora utsläpp av fossil koldioxid till förfång för klimatet.
Kort sagt: miljörörelsen gör självmål efter självmål. Det som förvånar mest är att inte fler kloka miljöengagerade debattörer går in i debatten och korrigerar tokigheterna.
Tre exempel på självmål
Precis som Spanarna gör i Sveriges radio ska jag ge tre exempel som stöd för min tes.
Mitt första exempel är ett utspel på Europanivå om användning av sekunda stamved, där man inte ens brytt sig om att kontakta de berörda företagen.
Mitt andra exempel är ett generalangrepp på Vattenfall för att bolaget använder biobränslen och det tredje exemplet är demonstrationerna i Lysekil mot att Preem vill tillverka ökade volymer biodrivmedel.
Först den europeiska rapporten. Den heter Future on fire – how EU burns trees in the name of renewable energy och har getts ut av Forest Defenders Alliance, en grupp miljöorganisationer som motsätter sig skogsbruk och på senare tid allt mer inriktat sig på att stoppa bioenergi från skogsbränslen.
Brännmärker bioenergisektorn
Rapportens syfte är att brännmärka bioenergisektorn för att man använder stamved för att tillverka pellets och som bränsle i kraftvärmeverk.
Att använda stamved anses skapa en kolskuld och dessutom anser man att all grov död ved bör lämnas i skogen för biodiversitet. När man demonstrerar på gator och torg förenklas budskapet till ”don’t burn trees”.
Satellitbilder över anläggningar
Som bevis för sin kritik har man använt satellitbilder av 43 olika anläggningar runt om i EU-länderna. Fyra av exemplen är från Sverige: Scandbios pelletsfabriker i Norberg och Ulricehamn, Laxå Pellets och Bristaverket i Märsta, Stockholm Exergis stora kraftvärmeverk som använder både avfalls- och skogsbränslen.
I alla tre fallen har man kunnat identifiera stora travar med helved på sina flygbilder. Därmed är bevisningen och skuldfrågan klar.
Ingen av rapportförfattarna, Mary S Booth, Luke Chamberlain och Céline Grommerch från Partnership for Policy Integrity, har brytt sig om att kontakta de berörda svenska företagen för att få information om vad det är för ved som ligger i travarna.
Läs hela texten ut Svebiobloggen här.