Stefan Karlsson har sedan två år tillbaka arbetat med att sprida aska från biobränsle för att återföra näringsämnen till skogsmarker i Kalmar- och Kronobergs län. Här ger han en inblick i hur arbetet ser ut.
Ett fel inträffade
På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till och mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
- Magasinet Bioenergi med sex nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
- E-tidningen Bioenergi med sex nummer per år
- Mycket mer ...
– Jag har en bil, matarlåda och min lilla kunskap, jag hyr ut mig själv helt enkelt. Jag är litegrann som en skiftnyckel – jag kan egentligen ingenting, men det fungerar, säger Stefan Karlsson och skrattar.
Han driver företaget Stefans förartjänst och har arbetat med diverse skogsjobb i cirka fem års tid och var dessförinnan mjölk- och köttbonde.
– Jag slutade med mjölken 2005, då ekonomin inte gick ihop. Sedan hade jag köttdjur fram till 2019. Nu arrenderar jag ut marken kring min gård som ligger i byn Attsjö, cirka två mil öster om Växjö. Att jobba i skogen innebär färre arbetstimmar och mer i plånboken för mig.
Flera tusen ton aska
Det var genom Maskinringen Småland som Stefan fick uppdraget att sprida bioaska på Sveaskogs marker. Detta gör han med hjälp av en skotare av märket Rottne.
Askan kommer från Växjö Energis kraftvärmeverk och har tidigare varit grot. Inför uppdraget gick Stefan en utbildning inom askåterföring hos Skogsstyrelsen i Halmstad. Bara under 2022 ska mellan fyra och fem tusen ton aska spridas ut.
– Askåterföring har förekommit sedan cirka tio år tillbaka. Där jag arbetar får tre ton aska per hektar tvåsubstans spridas med fem års mellanrum.
Upplever du att man sprider ut mycket aska i ditt område?
– Nej, jag tycker man skulle kunna sprida ut betydligt mer aska i skogarna. Askan läggs ofta i marker där andra- och tredjegallring av både gran och tall gjorts. Lite aska sprids på hyggen, men jag hade gärna sett att vi kunde sprida ut mer på hyggena precis efter avverkning.
Anledningen till detta, menar Stefan Karlsson är att arbetet skulle bli effektivare.
– Om askan spreds ut direkt efter gallring skulle jag kunna planera min körning mycket bättre. I dag får jag en karta över ett område, men kan egentligen inte se hur området ser ut förrän jag är på plats. Det innebär att jag kan köra på en basväg där allt är frid och fröjd, för att sedan ta mig upp på en höjd och mötas av ett vattendrag nedanför. Är det då andragallring av gran måste jag backa hela vägen ut till basvägen, för att jag inte kan ta mig över diket.
Askåterföring har kritiserats då kadmium återförs till naturen, vad säger du om det?
– Den diskussionen förekommer. Jag tycker att det är bra att vi sprider ut askan och återför de näringsämnen som följde med det biobränsle som togs ur skogen. Askan bidrar till bra tillväxt i skogsmarkerna.
En väl förbränd aska från rena biobränslen kan i undantagsfall innehålla tungmetallhalter som överskrider de maxhalter som Skogsstyrelsen anger i sina regler och rekommendationer. I normalfallet underskrids gränsvärdena med god marginal. Halterna bestäms normalt av ett ackrediterat laboratorium.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?
– Den är full av problemlösning. Jag har en karta och ett uppdrag om att sprida ut aska. Under dagen kan jag stöta på allt från diken, odlingsrösen till blöta marker där jag riskerar att köra fast. Så det gäller att finna lösningar för att ta sig fram med maskinen.
Stefans arbetsdagar börjar kring 06:00 och det är inte ovanligt att han arbetar i tolv timmar. På frågan om han tycker att arbetsdagarna är långa, svarar han att han aldrig varit van vid att arbeta åtta timmar, då en bonde aldrig är helt ledig.
Vad är det bästa med att arbeta i skogen?
– Det är friheten under ansvar. Jag sköter mig själv, ibland vill jag ha någon att prata med, då finns telefonen. Jag gör mina timmar, men när jag gör dem har ingen större betydelse. En fördel med skogsjobb är närheten till naturen. Att kunna sätta sig på en stubbe en vårmorgon, dricka en kopp kaffe och höra fåglarna kvittra.
Får du se några trevliga djur?
– Både älg, rådjur och kungsörn. Älgen drar sig nästan till maskinerna. Mina vänner som kör skördare kan ha älgar precis bredvid sig – älgarna bryr sig inte även om träden trillar runt omkring dem. De står där och mumsar på en björkruska. Det är livskvalité att få se sådant.
Fakta
Vad är en kavelbro?
Är en förstärkning för enkla vägar över sankmark. Kavelbron består av timmerstockar lagda tätt intill varandra tvärs vägens riktning, likt sliprar på en järnväg. Stockarna fördelar belastningen av fordonets tyngd och hindrar det från att sjunka ner i marken.
Kavelbron fungerar inte som en fördämning, utan tillåter ett visst flöde av vatten från den ena till den andra sidan av bron.
Finns det någon baksida med jobbet?
– Pressen, framför allt på rundvirke. Den ekonomiska stressen som maskinägarna känner, påverkar även de som sitter i maskinen. Diesel- och reservdelspriserna har gått upp, vilket gör att många maskinägare har det väldigt tufft.
Vad gör du på fritiden?
– Jag åker gärna på dansställen. Utöver det driver jag tillsammans med några andra markägare projektet Lilla Attsjön, en återskapad fågelsjö som tidigare varit en igenvuxen åkermark.
