I fredags gick remisstiden ut för det regeringsförslag som innebär att man i praktiken slaktar stödet för biodrivmedel. För inblandning av biodiesel handlar det om en 80-procentig volymsreduktion och för HVO hela 95 procent.
Förslaget leder till att de svenska växthusgasutsläppen ökar med tio procent vid årsskiftet. Det handlar alltså om en mycket kraftig kursändring i svensk klimatpolitik.
Man kunde förvänta sig att alla remissinstanser samfällt avvisar förslaget. Åtminstone alla remissinstanser som tycker att klimatfrågan är en av vår tids största politiska frågor. De allra flesta har också varit mycket kritiska till förslaget.
Man kunde särskilt förvänta sig att akademien skulle agera samfällt och påpeka att det inte duger att ta tio steg tillbaka i klimatpolitiken om vi ska ta vetenskapen på allvar.
Väljer att inte yttra sig
Men så är det inte. Två av de tekniska högskolor som fått förslaget på remiss har valt att avstå från att yttra sig och en tredje har inte hört av sig alls till departementet. En fjärde högskola, det gröna SLU, skyller på att remissen kommit när det är semester. Man lämnar walk-over i samtidens kanske viktigaste vetenskapliga fråga.
Vilken förklaring har de på KTH och Luleå tekniska universitet? Är det också semestern som spökar, som på SLU? Och varför skickar inte Chalmers in ett svar innan remisstiden gått ut? Handlar det om interna motsättningar i synen på biodrivmedel?
Remisshanteringen är central
Remissförfarandet är en central del av den svenska beslutsprocessen. Regeringen skickar ut sina förslag till olika berörda myndigheter, expertinstanser, intresseorganisationer och andra berörda för att få in synpunkter på förslagen.
Man gör på samma sätt med statliga utredningar. Man väljer för det mesta ut några universitet och högskolor som har vetenskaplig expertis inom det område som berörs av förslagen.
När det gäller reduktionsplikten skickades förslaget, en 26-sidig promemoria, ut till följande vetenskapliga institutioner: Chalmers tekniska högskola, IVL Svenska miljöinstitutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet/tekniska högskolan, RISE – Research Institute of Sweden, Sveriges Lantbruksuniversitet och Totalförsvarets forskningsinstitut. Dessutom Tillväxtanalys, Trafikanalys och Konjunkturinstitutet, som väl också kan sägas vara vetenskapliga instanser.
Tioprocentig ökning av klimatutsläpp
Urvalet verkar utgå från högskolor och institut som man tror sysslar främst med teknik, transporter, biobränslen och fordon. Man skickade inte remissen till universitet som forskar mer övergripande kring klimatfrågor, som Uppsala universitet, Linköpings universitet eller Stockholms universitet. Inte heller SMHI.
Klimat- och näringslivsdepartementet tycker uppenbarligen inte att ett förslag om tioprocentig ökning av våra klimatutsläpp behöver stämmas av med klimatforskarna. Märkligt.
Man har inte heller skickat remissen till Kungliga vetenskapsakademien, till IVA, Ingenjörsvetenskapsakademien eller till KSLA – Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.
Hej, vi avstår
Men Kungliga Tekniska högskolan fick alltså remissen. Eftersom KTH är att betrakta som en myndighet underställd regeringen är högskolan skyldig att svara.
Så här står det i alla remisskrivelser som skickas ut från departementen:
”Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter räcker det att svaret ger besked om detta.”
Så här svarade KTH:
”Hej, KTH avstår från att svara på denna remiss”, undertecknat av Åsa Gustafson, utredare.
Det är hela svaret från KTH.
Läs hela blogginlägget här.