Som Bioenergi tidigare rapporterat håller Scandinavian Biogas på att bygga en anläggning i Norge för att producera 125 GWh flytande biogas per år. Bioenergi träffade Michael Olausson, affärsutvecklingschef på Scandinavian Biogas, för att höra mer om projektet.
Den nya biogasanläggningen byggs i anslutning till Norske Skogs pappersbruk i Skogn utanför Trondheim. Här finns tillgång till hamn, europaväg såväl som tågspår, el och ånga. Byggnationen startade sommaren 2015 och anläggningen kommer att stå klar under andra halvåret 2017. Biogasproduktionen kommer att baseras på restprodukter från fiskindustrin, samt på slam från pappersbruket. Av 125 GWh flytande gas kommer cirka 25 GWh från skogsrestprodukter och 100 GWh från fiskrestprodukter.
Fler delägare
Biogasfabriken ägs och drivs av Biokraft AS, som i sin tur ägs till drygt 50 procent av Scandinavian Biogas Fuels International. TrønderEnergi, ett regionalt energibolag, äger cirka 43 procent, och de norska grundarna av Biokraft äger cirka sju procent. Investeringen beräknas till 330 miljoner norska kronor. Finansieringen av Scandinavian Biogas ägande har skett delvis genom en företagsobligation. Projektet finansieras förutom av ägarna av Sparebank 1 SMN och Innovatjon Norge, där EKN har ställt en garanti för betalningsrisken under en del av lånet.
Gemensamt intresse
Grundarna till Biokraft AS har sedan många år byggt sin verksamhet kring att samla in och hantera rester från fiskindustrin i Norge. Tidigare gick resterna med båt till Danmark för biogasproduktion.
– Jag träffade bolagets vd Håvard Wollan på en biogaskonferens i Östersund för fem år sedan och vi började diskutera deras vision att förädla fiskresterna till biogas i Norge istället. Vi kunde mötas i ett gemensamt intresse eftersom vi kunde biogas och de hade substratet. Men fiskrester är inte lätt att göra biogas av och vi har bedrivit omfattande forskning och utveckling i drygt fyra år för att få fram en bra och lönsam process, säger Michael Olausson.
Nordens största
Fabriken blir Nordens största för produktion av flytande biogas. Den nya anläggningen byggs i industriell storlek och blir drygt dubbelt så stor som den som finns i Lidköping. Fabriken i Skogn är förberedd för fördubblad kapacitet – råvarumottagning, styrsystem och gassystem klarar dubbelt så hög produktion men fabriken behöver kompletteras med en ny rötkammare och ytterligare en uppgraderingsanläggning.
– Storskalig biogasproduktion är nyckeln till kostnadseffektivitet och bättre konkurrenskraft för biogas. Det som behövs för att vi ska bygga ut det andra steget är en rad avtal med gasköpare, finansiärer, delägare, leverantörer med flera, det är inte någon tekniskt utmaning att ta nästa steg, förklarar Michael Olausson.
Nyckelfärdig leverans
Biokraft AS köper biogasfabriken som en nyckefärdig leverans från Purac som i sin tur använder sin egen uppgraderingslösning från Purac Puregas samt en förvätskningsanläggning från Wärtsilä.
Utmaningen med förvätskningen har varit att skala ner tekniken till en storlek som är lämplig för en biogasanläggning. Det har krävts ett annat tekniskt tänkande för att höja effektiviteten och skapa den robusthet som finns i tekniken i dag, säger Michael Samuelsson.
25 ton per dygn
– Wärtsilä levererar en kompakt lösning som innehåller beprövad teknik som har anpassats till kunden behov. Systemet är energieffektivt och ger en låg driftkostnad, sa Timo Koponen, vice vd för Wärtsilä Marine Solutions, i mars när ordern offentliggjordes. Biogasen görs flytande, kyls till minus 160 grader och lagras i isolerade tankar. Produktionen motsvarar 25 ton per dygn.
Används för bussar
Hela produktionen av flytande biogas köps av Aga som i sin tur säljer gasen vidare. Med stor sannolikhet kommer biogasen att användas för busstrafik. Det största intresset för biogas i Norge kommer från busstrafiken. Ett antal orter i Norge har sen tidigare byggt logistiksystem baserat på LNG (flytande naturgas). Gasen distribueras och lagras i flytande form, men bussarna tankas med komprimerad gas. Eftersom logistiken finns är det enkelt att byta ut flytande naturgas mot flytande biogas. Det finns även intresse för att driva lastbilar på biogas samt möjligheter för industri och sjöfart att utnyttja biogas i större omfattning.
Nästa steg
– Nästa steg är att så fort som möjligt bygga etapp två i Skogn. Sedan finns möjlighet att bygga fler anläggningar i Norge baserat på fisk och cellulosa. Även i Sverige finns platser som är intressanta för att bygga anläggningar för flytande biogas. Scandinavian Biogas har satt upp som mål att nå en årsproduktion på 1 TWh 2020.
Med den norska anläggningen kommer företaget att ha nått nästan 500 GWh. Vi har cirka fyra år på oss för att klara målet och kommer att behöva bygga två–tre anläggningar till och det är flytande biogas, LBG, som kommer att vara mest intressant, avslutar Michael Olausson.
Denna text publicerades först i Bioenergi nr 5-2016