Nu sker omställningen till förnybara biobränslen på bred front i Europa. Med de nuvarande höga priserna på energi är det lönsamt att byta till biobränslen och biogas i alla typer av energiinstallationer. Det skriver Gustav Melin, vd för Svebio i en ledare.
Det är marknaden som gör jobbet, men en avgörande förutsättning är att politiker sett till att det finns avgifter på att släppa ut koldioxid.
Höga energipriser gör också att vi nyligen såg en debattartikel om att återstarta GoBiGas i Göteborg. En anläggning som fungerade tekniskt väl, när den lades i malpåse och som skulle vara lönsam på dagens priser.
Men framför allt drivs nu bioenergimarknaderna av att det är lönsamt att byta från kol till flis eller pellets i alla anläggningar som behöver utsläppsrätter för att elda fossilt. Det är alla fjärrvärmeanläggningar större än 20 MW.
Mer flis i Polen
I exempelvis Polen lär det finnas ungefär 1000 fjärrvärmeverk där 900 eldar kol och 100 eldar biobränslen. De som är under 20 MW slipper kostnader för utsläppsrätter, men för de stora är kostnaden nu mer än 80 euro per ton koldioxid.
Det betyder en extra kostnad på omkring 250 kronor per MWh utöver bränslepriset. För varje euro som utsläppsrättspriset stiger ökar kostnaden med ungefär 3 kronor per MWh.
Inte undra på att polacker och alla andra som betalar utsläppsrätter försöker blanda in så mycket biobränsle deras kolpanna klarar. Om ett par år kommer det att synas i statistiken att Europa tog stormsteg för klimatet under 2022.
Våga investera för att möta efterfrågan
Energikrisen visar på biobränslenas fördelar, samtidigt krånglar EU med att föreslå nya administrativa pålagor och obegripliga regelverk. Men argumenten för fördelarna överväger, högre grad av lokal energiförsörjning, arbetstillfällen och inkomster till landsbygd och inte minst biomassan växer och samlar koldioxid innan vi använder den och släpper tillbaka den till luften.
Vi kommer att klara den politiska debatten, därför är det hög tid att våga investera för att ta marknadsandelar och växa.
Våra företag kan skapa sin egen framtid genom att våga investera och ställa krav på att politiska regler ska baseras på vetenskaplig grund.
Politiker kan hjälpa till med goda investeringsvillkor men också genom att höja koldioxidskatter när de fossila energipriserna faller igen. Efter varje prisstegring finns ett fönster att höja koldioxidskatten. Det räcker för att klara klimatet.
Livsmedelskrisen större utan energigrödor
Lantbrukare världen över kan bidra väsentligt mer i klimatarbetet än i dag. Under många år har åkermark legat obrukad eller i ”åtgärder”.
Man behöver minska överskottet av spannmål och mat och Europas odlingsareal sjunker kontinuerligt. Ukrainakrisen ändrar inte på det. Med ökad spannmålsproduktion kan vi ha råvara både till mat och drivmedel. Lantbrukare borde stimuleras att odla mer spannmål genom att vi öppnar marknaden inom energiområdet.
Världens fattiga behöver hjälp att köpa spannmål, så att produktionen av spannmål ökar. Världens matproduktion behöver inte artificiella marknadsregleringar som sänker priserna och gör att lantbrukare förlorar möjligheten att sälja spannmål med lönsamhet.