Nu tillverkar St1 etanol från sågspån i Finland

Den nya anläggningen startade i början av januari 2017 och har kommit igång snabbt.

– Anläggningen går nu riktigt bra efter intrimningen. Vi klarar att ta emot 750 kubikmeter sågspån per dygn, vilket till och med är över förväntan. Vi klarar också att producera biprodukterna till rätt kvalitet, berättar Mikael Knif, affärschef på St1.

Biprodukter från sågverk

På ett år beräknas fabriken att kunna ta emot motsvarande cirka 250 000 kubikmeter sågspån från närliggande sågverk. Drifttiden beräknas till cirka 8 000 timmar per år.

– Sågverken i närheten är glada över att ha en ny möjlighet att sälja sina biprodukter, eftersom det råder överskott på sågspån sedan en pappersindustri har lagt ner, säger Mikael Knif.

Etanolen används för att blandas med bensin och sedan distribueras till bensinmackar i Finland.

Investering på 40 miljoner euro

Investeringen i Kajaani var cirka 40 miljoner euro varav cirka 30 procent täcks av ett investeringsstöd från finska regeringen. Kostnaden för att producera etanol av sågspån vill inte St1 offentliggöra, men tekniken bedöms av St1 ge möjligheter till en rimlig produktionskostnad genom att anläggningen producerar flera andra produkter som ger nödvändiga intäkter.

– Värdet av sidoprodukterna är viktiga. En tredjedel av sågspånet består av lignin som har ett högre värmevärde än sågspån. Nu levererar vi ligninet som bränsle till ett stort kraftvärmeverk som ligger bredvid etanolfabriken. Lignin blandas med bark och eldas i en stor panna. Vi levererar även lignin till aktörer som driver utvecklingsprojekt för att göra biodrivmedel av lignin. En annan biprodukt i etanolproduktionen är träsirap som består av kåda och olöst socker. Träsirap fungerar också bra som bränsle i det stora kraftvärmeverket, säger Mikael Knif.

Huvudprodukten är etanol, men förutom lignin och träsirap bildas även terpentin och furfural som används som lösningsmedel inom plastindustrin.

Från småskalig till storskalig teknik

St1 har sedan 2006 byggt fem mindre etanolanläggningar i Finland. I de mindre anläggningarna har St1 utvecklat en teknik för att producera etanol av framförallt restprodukter från bagerier och bryggerier. Det har tagit ett antal år att komma upp planerade produktionsnivåer. I Göteborg har St1 en etanolanläggning byggd för bageriavfall och integrerad med ett raffinaderi. Tekniken som St1 utvecklat är relativt liten jämfört med andra tekniker för att göra etanol. Andra aktörer har som mål att bygga anläggningar för 100 000 kubikmeter eller mer, medan St1 nu producerar 10 000 kubikmeter per år och i nästa steg siktar på 50 000 kubikmeter per år.

– Det är viktigt nå en ökad storskalighet för att få lönsamhet i produktionen. Det gör det möjligt för oss att vara med på resan från fossilt till förnybart drivmedel, säger Per-Arne Karlsson, direktör för förnybar energi på St1 i Sverige.

Nytt förbehandlingssteg

Tekniken och receptet för etanolproduktion baserad på sågspån som St1 tagit fram är tänkt för att använda material från furu och gran, processen fungerar inte med råvara från lövträd. Flera steg i processen är kända sedan tidigare. Hydrolyseringen och fermenteringen har St1 utvecklat i etanolfabriken i Göteborg samt i de fem anläggningar i Finland.

Det som är nytt i Kajaani är ett förbehandlingssteg för att kunna använda trämaterial som råvara. Råvaran består av färskt sågspån med 50 procent fukthalt och förbehandlingen är baserad på så kallad steam explosion som innebär att materialet behandlas upp med ånga under högt tryck och hög temperatur. Genom att snabbt sänka trycket exploderar cellerna i trämaterialet vilket gör materialet lättare att förädla vidare. Tekniken påminner till viss del om den som bland annat Arbaflame använder för att producera så kallad steam exploded pellets.

Fler större anläggningar

Nu söker St1 efter lämpliga platser för i första hand två nya anläggningar i storleken 50 000 kubikmeter per år. I Finland finns två möjliga lokaliseringar i Kajaani och i Jakobstad. I Norge finns en prioriterad lokalisering i Follum i Hönefoss vid ett nedlagt massabruk. Den 19 augusti 2016 skrev St1 under en avsiktsförklaring med Viken Skog och Treklyngen i Norge för att bygga en etanolanläggning på denna plats.

– I Sverige för vi just nu diskussioner med både myndigheter och två till tre möjliga parter för att bygga etanolanläggningar baserade på sågspån. En avsiktsförklaring kan bli klar i slutet av 2017 eller början av 2018, berättar Per-Arne Karlsson.

Strategiskt mål

Lokaliseringarna i Finland har kommit längst när det gäller miljötillstånd och andra förberedelser, därefter kommer Norge och sedan Sverige. Om ett investeringsbeslut tas under 2018 kan en första anläggning på 50 000 kubikmeter per år vara klar under 2020 med tanke på en byggtid på omkring två år.

– Men vi är ett nordiskt bolag och beroende på den prioritering vi gör kan investeringsbesluten komma i en annan ordning. En första anläggning i Sverige kan bli klar någon gång mellan 2020 och 2025. Vårt strategiska mål är att producera etanol i tre till fyra anläggningar i denna storlek någon gång mellan 2025 och 2030. Det innebär att vi då kan komma upp i en produktionsvolym på 200 000–300 000 kubikmeter etanol från sågspån, säger Per-Arne Karlsson.

Etanol ersätter bensin

Nya regelverk som reduktionsplikten i Sverige och förnybarbarhetsdirektivet i EU påverkar avsättningsmöjligheten för etanol från sågspån.

– Alla dessa förutsättningar påverkar oss. Som reduktionsplikten ser ut att bli så kommer vi i Sverige att behöva blanda in upp till cirka tio procent etanol i bensin vid 2020. Därefter väntas reduktionsplikten att öka till år 2030. Etanol kommer att fylla en viktig funktion för att ersätta bensin och där ser vi att våra produktionsenheter kommer att göra nytta, säger Per-Arne Karlsson.

E85 fortfarande misshandlat

Etanol för E85 i Sverige har minskat kraftigt, från cirka 95 000 kubikmeter 2015 till omkring 45 000 kubikmeter 2016 och 2017 ser användningen ut att minska till 25 000 kubikmeter. Det beror bland annat på den prissättning och beskattning som har varit på E85.

– Om vi tittar på bonus-malus-förslaget och reduktionsplikten är det ingen av dessa som ger en positiv knuff för E85 som ett förnybart drivmedel. Det är märkligt och synd eftersom det är en bra produkt. Vi brukar säga att vi behöver alla energislag, en palett av lösningar. Tyvärr är E85 väldigt misshandlat i dag. Det skulle vara naturligt att använda det som redan finns. Vi har en befintlig infrastruktur med pumpar och cisterner, vi har produkten och bilarnas teknik finns redan här, avslutar Per-Arne Karlsson. 

Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 2-2017

Ta del av Bioenergis hösterbjudande och få tillgång till tidningen direkt när den kommer ut.
Höstens alla tre nummer för endast 200 kr!