Att hitta lämpliga avläggsytor för virke är mycket viktigt vid avverkning. Skogforsk har nu utvecklat en GIS-modell som visar var avläggen kan placeras på bästa sätt. Träffsäkerheten i utvärderingar var uppemot 90 procent.
Med hjälp av geodata hittar GIS-modellen platser som passar för avlägg längs skogsbilvägarna. Modellen tar bland annat hänsyn till terrängen och eventuella hinder i form av hus, fornminnen, vattendrag eller hänsyn till trafiken.
– Våra utvärderingar visar att modellen har en stor potential, säger Skogforsks Gustav Friberg som lett projektet. Vi utvärderade den bl.a. genom att testa den mot tidigare avlägg som fungerat bra, och i upp till 88 procent av fallen lyckades modellen identifiera lämpliga platser för avlägg.
Modellen för avläggskartering kan kombineras med ett annat verktyg som Skogforsk utvecklat, Bestway, som används för att optimera skogsmaskinernas huvudbasvägar från avverkningen ut till avlägget. Då kan man samtidigt göra en anpassning till avverkningens virkesvolym för att säkerställa att avlägget rymmer virkesvolymen. Modellen kan användas innan trakten besöks för att minska tiden för planerarens fältarbete.
Dessutom skulle en analys av vägarnas upprustningsbehov kunna kombineras med avläggskarteringen, då för att bedöma om avläggsmöjligheterna längs vägen bör förbättras i samband med upprustningen.
Fakta
Fakta
Undermåliga avlägg kan kosta skogsbruket åtskilligt i form av lägre effektivitet och högre kostnader. Det kan handla om att virket inte får plats eller att skotaren tvingas upp på vägen för att lossa, så att vägen behöver lagas. Vanliga följdverkningar är en tillfällig flytt av maskinerna medan åkarna kommer ifatt, eller störningar i virkesflödet.
Det här är en affärsrisk för både entreprenören och kunden. I en färsk intervjustudie från Skogforsk med ett 80-tal skogsentreprenörer anses avläggets utformning och placering vara den vanligaste bristen i traktdirektivet.