Logistikfrågorna är vitala för den svenska industrins konkurrenskraft. Det gäller både våra gröna näringar och övrig industri. Såväl effektivare tågsystem som tyngre och längre fordon behövs för att användningen av förnybara råvaror ska fortsätta öka.
Effektivare transporter med högre nettolaster är nödvändigt. Men när kommer de politiska besluten som gör att detta kan bli verklighet? Frågan om 74 tons bruttovikt dras i långbänk. Trädbränsleföreningen gav redan i fjol beslutsfattarna gult kort – en passivitetsvarning – men i vår måste det väl ändå bli målgång?
Finland tar nya steg framåt med 104 tons timmerbil i full drift. Finland och Sverige har följts åt i utvecklingen av högre bruttovikter. Från 1930-talets tio ton till 1990 då man nådde 60 ton har båda länderna i stort sett gått hand i hand. Sen blev det paus vid 60 ton i 23 år till 2013 då Finland tog steget till 76 ton. Finland kikade på ETT-projektet (Timmerbil på 90 ton och 30m) och kompletterade med egna utredningar. Det tog ett år från utredning till beslut och 2013 tog de beslut om att införa 76 tons bruttovikt. Nu har Finland snart tre års försprång före Sverige och planerar redan för nästa steg. Timmerbilar på både 84 och 104 ton är i drift och det finns ett flertal dispenser för fordon över 76 ton.
Så borde det kunna vara i Sverige också – inklusive förnuftiga dispenser upp till 110 ton i valda områden som inte behöver ta flera år att handlägga. Se och lär av Finland.
Förslaget från Trafikverket för införandet av 74 ton planeras ta två planperioder och det betyder 24 år. Är det ett skämt, eller? Den finska modellen var tvärt om – tillåt generellt på hela vägnätet och begränsa där det av något skäl inte går. Ett klokt val som har sparat riktigt mycket pengar i Finland, närmare bestämt en årlig inbesparing på 160 miljoner euro i transportkostnader men ökade infrastrukturkostnader på 40 miljoner euro. Summan av inbesparingar blir 120 miljoner euro per år. Trafikverket redovisar också att detta skulle vara extremt lönsamt även i Sverige.
Så bästa beslutsfattare; vi väntar på ett offensivt införande under våren och det gäller både tyngre och längre fordon.
Glöm för den skull inte bort järnvägsfrågorna. Eftersatt underhåll och sänkta hastigheter är ett hot mot konkurrenskraften. Även tågsystemen måste effektiviseras och bli bättre för att dra Sverige framåt. Kraftigt eftersatt underhåll och sänkta hastigheter drar åt fel håll.
Det nya kraftvärmeverket i Värtan har i vinter tänt sin rejäla brasa som Sveriges största biobränsleeldade anläggning. En miljon ton, eller 2,5 TWh per år, förnybara skogsbränslen levererade i effektiva transportsystem. Både med båt och finurligt transporterade i smarta tågsystem med högre nettolaster i större lastbärare.
Det finns dessutom över 50 TWh inhemska trädbränslen per år ytterligare i en outnyttjad potential till andra nya projekt som väntar på att utnyttjas – när förutsättningarna blir de rätta.
Bertil Leijding, ordf. Svenska Trädbränsleföreningen
Telefon: 070 – 666 25 40, bertil@leijding.se
Denna text publicerades först i Bioenergi nr 2-2016