Ny panna ger mer råvara till pelletspressning

Knäredssågen i södra Halland är ett familjeägt sågverk som i grunden producerar hyvlade kortreglar för den svenska bygghandeln i längderna 24 till 32 decimeter. På ett arbetsskift kan det passera upp till 7 000 stockar. Varje år produceras ungefär 20 000 kubikmeter sågat virke.

Eftersom bara hälften av stocken blir trävaror uppstår lika mycket biprodukter i form av flis, sågspån och bark.

Cellulosaflisen går till pappersbruk eller till förbränning i egen panna. Sågspånen torkas i och går vidare till egen pelletstillverkning tillsammans med kutterspånen, mer om den produktionen kan du läsa halvvägs fram i reportaget. Barken har tidigare gått till värmeverk och jordförbättring, men är nu bränsle i den nya pannan.

– Nu är vi rädda om barken. Innan var det bara att vi slängde den i en hög och lastade i väg den, säger Håkan Mårtensson, som äger sågen tillsammans med sin bror Ingemar och där även barnen Johan och Emmy jobbar.

Ny panna från Jernforsen

Det går åt stora mängder energi i Knäredssågen, förra året förbrukades 1,9 GWh el och 7,6 GWh värme. 2023 investerade företaget 24 miljoner kronor i en ny ugn, ny panna och nytt vattensystem.

Jernforsen levererade, byggde och driftsatte anläggningen, som är på 3,5 megawatt och togs i drift i september.

Det byggdes inget nytt pannrum, i stället byggdes pannan in i rummet där spånet tidigare torkades med en trumma, bredvid pannrummet med de gamla pannorna, en från Weiss och en från Osby.

– Den gamla pannanläggningen hade kommit till åren, den är 20 år gammal. I och med att vi kan använda fuktig bark i den nya pannan så får vi nu mer torra bränsle över och kan öka pelletsproduktionen, säger Håkan Mårtensson.

De gamla pannorna har dock inte skrotats, utan kan användas vid behov som reserv. Även om det blir dyrare att använda flis eller pellets.

– Vi hade inte tillräckligt med torra bränslen, så vi fick använda pellets, cirka 20 ton i veckan under den kalla perioden.

Fukthalt upp till 60 procent

Den nya luftkylda ungen är en trappstegsroster för fuktiga bränslen från Jernforsen. Bränslet är i huvudsak bark från sågverket med en fukthalt upp till 60 procent som matas in med kärnlösa skruvar från EK Plåtprodukter.

Men Knäredssågen har egentligen själva byggt inmatningen för att få den precis som de vill ha den. I silon skrapas bränslet fram och matas in med skruvarna. Ännu är Mårtenssons inte riktigt nöjda med tillförseln av bränsle.

– Det matar inte in jämt. Nu är vi kanske jättenoga, men det kommer inte lika mycket energi per varv. Vissa sekunder kommer det bara luft. Men det blir bättre och bättre. Vi ger oss inte förrän det funkar till hundra procent, säger Håkan Mårtensson.

Turbin för elproduktion

Pannan är en hetvattenpanna från Danstoker, med möjlighet att köra 145 grader i pannkretsen.

Att Knäredssågen valt en hetvattenpanna beror på att man vill ha möjlighet att sätta in en turbin för elproduktion, anslutningarna är redan på plats.

I pannan värms vattnet av hetgaserna. Det uppåt 130 gradiga varma vattnet växlas av och värmen används för att torka reglar i de sju kammartorkarna, för att torka spånet som går till pelletstillverkningen och för att värma lokalerna.

Rökgaserna går sedan vidare in i Danstokers Economizer, som ser ut som en liten panna och som avger ytterligare energi. Sedan går röken vidare till en cyklon av märket Linka och ett elfilter av märket Ionitec.

Stort intresse för automation

Tidigare torkades det fuktiga sågspånet med hjälp av värmen i rökgaserna, men numera torkas spånet i en plantork med värme. Den sista värmen i rökgaserna går därför till spillo genom skorstenen.

Styr- och reglerteknik är något som både Håkan och Johan Mårtensson är mycket intresserade av. Frågan är om det finns någon industri som har så många sensorer och som samlar in så mycket data. Informationen i flera lager finns tillgänglig på stora skärmar på många ställen. Och allt är i stort sett byggt och programmerat av far och son.

– Det är för att ha kontroll. Att mäta är att veta. Det är bra. Det är inget flummeri, säger Håkan Mårtensson.

Automationen i hela sågen (och bostäderna) har PLC-enheter från Mitsubishi, så därför fick Jernforsen också använda den hårdvaran när de programmerade styrningen av den nya pannanläggningen.

– Det märket inte så jättevanligt i Europa men vi är inbitna på det. Skulle datorn gå sönder så har jag alla reservdelar på hyllan. Det är det som är fördelen, säger Johan Mårtensson.

Kommunen ointresserad av fjärrvärme

Delar av vattensystemet är bytt med nya pumpar och värmeväxlare. Att byta till en hetvattenpanna krävde att man byggde en pannkrets med värmeväxlare för att inte höja trycket på befintligt system. Att byta till en hetvattenpanna, där trycket ökar från tre till tio bar, kostar extra, när allt gods måste vara tjockare.

– Vi står ju aldrig utan varmvatten, det dippar aldrig i torkarna. Pannan är överdimensionerad för vårt lilla sågverk, säger Håkan Mårtensson.

Sågens pannor skulle kunna förse samhället Knäred, en kilometer bort, med fjärr-värme.

Men kommunen lägger ned det gamla fjärrvärmenätet som funnits i 40 års tid. I stället satsar man på bergvärme, där alla fastigheter ska få sin egen individuella bergvärmeanläggning.

– Det är ingen som fattar det. Kommunen vill inte ha med fjärrvärmen att göra. Och de vill inte att någon ska ta över det heller. Andra kommuner har blivit glada för sågverk som har värme, säger Håkan Mårtensson.

Knäredssågen har alltså valt att ta till vara på biprodukterna själva på sågen. Även om det varit huggsexa om spånen de senaste åren, har det funnits tider då det har varit svårt att bli av med biprodukterna. Dessutom är det alltid ett visst jobb med logistiken att sälja biprodukterna i containers.

Pelletsproduktion med Graf

Sågspånen och hyvelspånen matas på långa transportörer till den egna pelletstillverkningen av cirka 3 000 ton granpellets per år. Pelletsen består till 70 procent av kutterspån och 30 procent av sågspån.

Pelletstillverkningen började 2002 med en mindre press från SPC för husbehov. Efter några läroår köpte Knäredssågen en Münch-press, som för några år sedan byttes till den robusta pelletspress från Graf, en GEPM 900 på 18 ton, som är i tjänst nu, och som kan tillverka uppåt fyra ton i timmen.

– Den är bara såld i två exemplar i Sverige. En står här och en står hos SCA i Luleå (där överskottsvärme från stålverket används i produktionen). Man kallar den The Beast, säger Håkan Mårtensson.

Produktionen av pellets pågår inte dygnet runt. Tillverkningen varierar i takt med vad sågverket bidrar med i form av spån, det är ingen vidare affär att köpa in råvarorna. Håkan Mårtensson tittar också på elpriset när han planerar tiden för att trycka på startknappen.

Han räknar med att pelletsproduktionen drar 100 kilowattimmar per ton, och det finns pengar att spara på att jobba några timmar på natten eller tider, när elen kan vara gratis.

Sju millimeters pellets

Pelletsen säljs i storsäckar och bulk. När Bioenergi är på besök fylls en bil till Derome. Pelletsen är av den ovanliga dimensionen sju millimeter, alltså mitt emellan de vanliga storlekarna sex respektive åtta millimeter.

– Det är för att kunna sälja till båda lägren. I Europa vill de flesta ha sex millimeter, och i Sverige är det vanligast med åtta, säger Håkan Mårtensson.

– Eller så kan vi inte sälja till någon, säger brodern Ingemar Mårtensson, också ägare och som sköter ekonomin och försäljningen.

När det gäller försäljningen av pellets så försöker Knäredssågen att undvika sälja till privatpersoner, i stället har man några få stora kunder som hämtar med bulkbil. Pelletsen kan också sparas, som ett reservlager energi för de mindre pannorna.

– Om ingen köper pellets kan vi ställa ut ett års produktion i vattentäta storsäckar, säger Håkan Mårtensson, som dock konstaterar att affärerna går bra.

– Vi säljer ju allt mitt i sommaren, allt går åt. Det har vi bara inte tänkt på – den dagen vi inte kan sälja det.

Stirlingpanna hemma i villan

Pannan på sågverket är visserligen intressant, men frågan är om inte pannan som står hemma i Håkan Mårtenssons pannrum är intressantare ändå.

Den är troligen Sveriges första villapelletspanna med elproduktion. Pannan är en Ökofen Pellematic Condens_e, och i den genereras förutom värme också el, genom en stirlingmotor av märket Microgen.

Håkan Mårtensson har tagit av toppen på pannan så att man kan se stirlingmotorn ordentligt. Den ser ut som en stor upp- och nedvänd stålskål som står på ett gummimembran och vibrerar med en frekvens på 50 hertz.

Elffekten är max 1,2 kW, och i genomsnitt 600 watt, och strömmen matas via en fas in i husets elsystem. Värmen från pelletsbrännaren värmer spetsen på den varma sidan i stirlingmotorn, kolven börjar röra sig och generera ström.

Det finns flera initiativ och pannor för småskalig biobränslebaserad kraftvärme. Till exempel förtaget Againity, som erbjuder ORC-system från 50 kilowatts eleffekt. Men riktigt småskalig teknik har ännu inte kommit fram.

Det svenska företaget Inresol gick i konkurs och har inte kommit igen. Svenska Sunnytek erbjuder en slovensk vedpanna med stirlinggeneratorn från Microgen som kallas Valtis Viva GT. Och så finns pelletspannan från österrikiska Ökofen.

Inga problem med sot

Man kan befara att verkningsgraden ska påverkas av sot och beläggningar från förbränningen, och att spetsen ska vara svår att göra ren.

Det kommer med en speciell kran så att man kan hissa upp motorn med spetsen och rengöra då och då. Annars rengör pannan sig själv regelbundet.

– Den tvättar sig själv, det blir nästan ingen aska, den går ut i avloppet i trädgården.

Den lilla kraftvärmepannan kan med fördel kombineras med solceller och batterilager och sättas in i hus på landet, mer eller mindre oberoende av elnätet. Men pannan lönar sig inte i en villa, inte ens i elprisområde 4.

– Den kostar 300 000 kronor, det är dubbelt mot en vanlig panna. Men jag tänkte: Ändå, det är rätt tufft, säger Håkan Mårtensson.