Den 17 maj röstade miljöutskottet i EU-parlamentet om revideringen av förnybartdirektivet. Man utgår från ett förslag som EU-kommissionen lade i juli 2021, som en del av klimatpaketet Fit for 55. Miljöutskottet föreslår flera skärpningar av direktivet som kommer att skapa stora problem för bioenergianvändningen. Värst av alla förslagen är en paragraf som säger att man inte ska få räkna primära skogsbränslen som förnybar energi, och inte heller kunna ge stöd till användningen av dessa bränslen.
Med den definition som antagits skulle inte bara stubbar förbjudas, utan också grot och det mesta av den ved som inte duger som industriråvara.
Ett beslut i enlighet med utskottets förslag skulle bli förödande för den svenska försörjningen med fasta biobränslen. Det skulle drabba fjärrvärme och biokraftproduktion, liksom den fortsatta utvecklingen av förnybara drivmedel från skogsråvara.
Det skulle också hota tusentals jobb och leda till högre energikostnader för den svenska ekonomin.
Skillnad mellan restprodukter
Enligt Svebios uppfattning kan man inte se olika på de restprodukter som uppkommer i industrin och de restprodukter som uppkommer vid avverkningar och gallringar ute i skogen.
I båda fallen handlar det om att ta vara på resurser som annars inte kommer till nytta och som är biprodukter till skogsnäringens primära verksamhet, att producera träråvara och fiberprodukter.
Alla restprodukter är sekundära. Det hörs redan på namnet.
Stor negativ klimateffekt
Klimatet skulle också bli en stor förlorare. De avverkningsrester som man lämnar i skogen bryts ju ner och bildar koldioxid inom relativt kort tid.
Efter något årtionde är hälften av riset borta. Istället måste man använd annat, sannolikt fossilt, bränsle.
Den storskaliga användningen av grot och annat skogsbränsle ger också möjlighet till framtida ”negativa utsläpp” genom att avskilja och lagra koldioxiden, bio-CCS.
Mångårig forskning och praktik ger oss entydigt stöd för att grot kan skördas utan negativa effekter för miljö och biodiversitet.
Andra besvärande förslag
Förutom förbudet mot ”primära skogsbränslen” vill miljöutskottets majoritet ha skärpta hållbarhetskriterier på en rad punkter.
Här hade också EU-kommissionen lagt förslag som skapar osäkerhet om vilken råvara som kan användas. Bland annat vill utskottet ha ytterligare restriktioner kring skog med hög biodiversitet, utöver det kriterium som redan finns kring naturskyddad mark. Kommissionen vill också ha en formulering om att minimera stora hyggen (minimize large clearcuts).
Här skärper utskottet skrivningen och vill att kriteriet ska förhindra hyggen (prevent clearcuts). Om vi över huvud taget inte får ta biomassa från hyggen blir det också med detta förslag i praktiken omöjligt att skörda grot, förutom bränsleved från gallringar.
Utskottet för kaskadprincipen
Utskottet vill också att kommissionen ska reglera råvaruanvändningen utifrån kaskadprincipen, istället för att låta marknadens aktörer och prisbildning styra råvaruflödena.
Utskottet vill dessutom skärpa kraven på klimatnytta för alla värme- och kraftvärmeverk, även befintliga anläggningar, och ha obligatorisk rapportering enligt kriterierna ner till 7,5 MW. I dag gäller 20 MW.
Resultat av en långvarig kampanj
Ställningstagandena i utskottet är resultatet av en mångårig kampanj som bedrivits av vissa miljöorganisationer och opinionsbildare, som använder argument som att vi inte får ”elda träd”.
Att de avverkade träden i första hand används för timmer som blir byggmaterial och för papper och andra fiberprodukter, medan restprodukterna blir bioenergi, har de inte koll på.
Kampanjmakarnas logik är att allt trä som tas från skogen borde bli kvar där för att lagra kol och gynna biodiversitet. I grunden handlar det om vilken syn vi har på skogen, både som producent av förnybara material och energi, och som drivkraft i klimatarbetet.
Går förslaget att stoppa?
Vi måste utgå från att det går att stoppa ett förslag som har så omfattande negativa konsekvenser för energiförsörjning och klimat.
Tyvärr finns det i dag ett omfattande motstånd mot bioenergi i EUs institutioner. Det märks bland annat på de förslag som lagts om hur EU ska minska beroendet av rysk olja och gas. Bioenergin är nästan helt frånvarande i de dokumenten.
Det finns samtidigt många EU-länder som har en stor användning av biobränslen från skogen och som skulle drabbas hårt av de förslagna restriktionerna. Bioenergin står för 60 procent av all förnybar energi i EU och ökad användning av bioenergi är ett snabbt sätt att reducera användningen av fossila bränslen.
Trepartsförhandling på gång
Det är inte EU-parlamentet som ensamt beslutar om förnybartdirektivet. Innan direktivet antas kommer att det att ske en trepartsförhandling mellan parlamentet, kommissionen och rådet (som representerar medlemsstaternas regeringar).
För Sverige, och vår energiminister Kashayar Farmanbar, gäller det att få med sig andra regeringar i de fortsatta förhandlingarna för att vrida förslagen i rätt riktning. Det arbetet pågår.
Avgörs i september
Inte heller i EU-parlamentet är sista ordet sagt. Den slutliga omröstningen om direktivet kommer att ske i september.
Svenska EU-parlamentariker kan ända fram till dess påverka beslutsprocessen. Det betyder också att de svenska politiska partierna har ett ansvar för att slå vakt om svenska intressen i frågan.
Svebio kommer att visa på konsekvenserna och påverka både på egen hand, via Bioenergy Europe och i samverkan med andra aktörer i Sverige.