Nytt värmeverk ger Haparanda tryggare värme

Ett viktigt skäl till investeringen är att Torneå Energi inte längre kunde garantera leveransen av värme de kallaste dagarna på året.

Haparanda köper värme från energibolaget Torneå Energi som i sin tur köper av Torneå Voima, produktionsbolaget på finska sidan.

– Det finns en överföringskapacitet mellan länderna på upp till 12 MW men vi har ingen garanti för att vi får värme när det blir kallare än 10 minusgrader, säger Pär Gabrielsson, vd på Haparanda Värmeverk.

Se om sitt hus

– Vi behövde se om vårt eget hus, men det finns fler skäl till investeringen. Vi har bland annat en äldre panna som på några års sikt behöver ersättas. Vi valde att bygga det nya värmeverket på en ny plats i Haparanda där vi i framtiden kommer att hantera och lagra stora mängder biobränsle, säger Pär Gabrielsson.

– Vid det gamla värmeverket har vi ingen möjlighet att lagra biobränsle. Med lagringsmöjligheten följer också ökad trygghet och möjligheter att köpa in biobränsle mer jämt fördelat över året.

Trädbränsle ersätter torv

– Vi historiskt använt en hög andel torv i bränslemixen. Dels har Torneå Voima använt 100 procent torv i sin produktion, dels har vi använt 50 procent torv i vår gamla panna.

– Numera använder vi bara träflis i vår gamla panna och den nya kommer bara att använda biobränslen. Inköpen av värme från Torneå Energi minskar när den nya anläggningen tas i drift. Övergången från torv till biobränsle ger minskade kostnad för utsläppsrätter. En del av investeringens syfte var att minska kostnaden för utsläppsrätter, säger Pär Gabrielsson.

Utsatt läge

– Det har gått relativt bra att handla upp biobränsle till startsäsongen. Däremot har vi påverkats av situationen där Europa står i brand när det gäller energifrågor. Alla värmeverk känner av detta, men Haparanda har en extra utsatt situation med vårt läge nära finska gränsen, beskriver Pär Gabrielsson, och fortsätter:

– Vi har indirekt varit del av bränslemarknaden i Finland som i sin tur har drabbats väldigt hårt av stängningen av den ryska gränsen. Det har vissa stunder varit svårt att få tag i bränslevolymer och när det funnits bränsle har det varit väldigt dyrt. Företag i Finland har köpt en del volymer från Sverige och det har trissat upp priset, förklarar Pär Gabrielsson.

Höjda bränslepriser

Prisnivåerna har varierat kraftigt när många inför vintern har känt oro och bunkrat upp och  varit beredda att betala lite extra.

– Ett annat fenomen som påverkat marknaden är att kraftvärmeverken haft möjlighet att producera mer el och har haft en bättre betalningsförmåga. Biobränslepriserna har stigit med mellan 20-30 procent. Jag hoppas att läget stabiliseras och går tillbaka till mer normala nivåer, säger Pär Gabrielsson.

Nytt arbetssätt

För Haparanda Värmeverk innebär den nya anläggningen ett helt nytt arbetssätt för hanteringen av biobränsle. Värmeverket är byggt för fuktiga bränslen med en ideal fukthalt på 45 procent. Anläggningen kan ta emot allt från bark och grot till stamvedsflis och spån.

– Vi har lyckats får till en stor och fin lagringsplats för biobränslen, med en vågmottagning som gör att vi kan ta emot och lagra upp till 45 000 ton biobränsle på ett bra sätt. Det är på ett vis den viktigaste delen i investeringen. Vi har nu möjligheter att hushålla med resurserna bättre.

– Vi kan köpa lokalt biobränsle som grot och i större grad sönderdela med hjälp av entreprenörer Det kan också ge en avlastning för bränsleleverantörer som sitter med stora lager. Det känns väldigt bra, säger Per Gabrielsson.

Två huvudentreprenader

Projekt delades upp i två stora totalentreprenaderna, en för bygg samt en för panna och process. Haparanda Värmeverk har som beställare stått för samordningen och har haft en projektledning inom Haparanda stad.

Huvudprojektledare har varit Jimmy Henriksson, teknisk chef på tekniska avdelningen i Haparanda Stad.

– Det har varit ett jättebra upplägg för att driva projektet, säger Pär Gabrielsson.

Övertagande efter årsskiftet

Den nya anläggningen startade andra halvan av september.

– Nu körs pannan i testfas och leverantören AKJ Energiteknik genomför intrimning av anläggningen. I slutet av året startar provdriftfasen. Sen blir det prestandaprov och övertagande i början av 2023.

Modern processanläggning

Det var AKJ Energiteknik som vann upphandlingen för panna och process. Pannan levererar 10 MW värme och rökgaskondensering ytterligare 2 MW.

– Vi vann upphandlingen med höga betyg för teknik. Det har varit ett roligt projekt med ett konstruktivt och bra ledarskap av Pär Gabrielsson och Jimmy Henriksson. Det är en av de finaste anläggningar som vi har byggt, säger Gustav Jansson, vd på AKJ Energiteknik.

– Det är en modern och fin anläggning som AKJ har byggt. Det har lång erfarenhet och vi känner oss trygga med utförandet, menar Pär Gabrielsson.

Lokal förankring

I entreprenaden för bygg ingick pannhus, bränslemottagning, garage, kontor- och kontrollrum. Upphandlingen vanns av Liikamaa Bygg, ett lokalt företag i Haparanda.

– Det har varit fler mindre företag som har varit inblandade i projektet, ett av de största som har gjorts i Haparanda. Det känns kul att det blev lokal förankring och att de har klarat jobbet, menar Pär Gabrielsson.

Följer prisutvecklingen

Investeringen i sig innebär ingen påverkan av priset på fjärrvärme. Enkelt uttryckt ger investeringen en lägre bränslekostnaden men en högre kapitalkostnad. Förändringarna tar ut varandra.

– Styrelsen har som strategi för fjärrvärmepriset att göra jämna och kontrollerade prisjusteringar som följer prisutvecklingen i samhället. Den prisstrategin har vi över åren skapat förutsättningar för en ny anläggning. När det var dags att göra investeringen hade vi byggt upp ett bra eget kapital att stoppa in, det är jag glad för, säger Pär Gabrielsson.

Ökad inflation

– Nu med en ökad inflation kommer priset tyvärr att justeras uppåt med sju procent för 2023. Ökningen är kopplad till biobränslenas prisförändring och vi kompenserar oss inte på långa vägar för de två senaste årens ökade bränslepris. För 2022 justerade vi upp fjärrvärmepriset med 2,4 procent och nu med 7 procent för 2023, menar Pär Gabrielsson.

Tryggare värme

– Nu har vi all produktionskapacitet i Sverige och vi kan styra över den i huvudsak själva. Haparanda Värmeverk har en garanterad effekt på totalt 35 MW, som med god marginal räcker till toppbehovet på 25 MW. Vi har dessutom kvar en fortsatt överföringskapacitet på 12 MW till och från Finland.

– Mot bakgrund av kriget har många fått upp ögonen för att fjärrvärmeverksamhet ska skötas inom huset så att säga. Vi är väldigt nöjda med investeringen inte minst ur den aspekten, säger Pär Gabrielsson.