Torvens betydelse som beredskapsbränsle och för det svenska energisystemet var temat för mitt föredrag på Svebios konferens 21 – 22 november. Jag kan konstatera att samtliga talare pekade ut tre omständigheter som är avgörande för kraftvärmens beredskapsförmåga och potential: Grot, lagringsmöjligheter och en flexibel panna, skriver Ingrid Kyllerstedt, kommunikationsansvarig på branschföreningen Svensk torv.
Att kraftvärmeverken använder grot som biobränsle, att de måste ha flexibla pannor som kan använda all sorts biomassa och att det är nödvändigt att ha lager av biobränslen, framhöll samtliga talare på konferensen. Jag kan konstatera att på alla dessa tre punkter passar vår svenska, hållbara torv in.
Om man ska använda biobränslen av sämre kvalitet med hög fukthalt är det nödvändigt att kunna tillsätta ett energitätt bränsle för att kunna få maximal effekt ur pannan, och det är här den energitäta torven kommer in som ett avgörande komplement.
Dikade och dränerade torvmarker
Energitorv, klassificerad av IPCC i en egen klass, ”torv”, som finns i rikliga mängder i hela Sverige och som endast skördas på redan dikade och dränerade torvmarker.
Torvtäkterna efterbehandlas alltid efter avslutad skörd enligt lagkrav i Miljöbalken och blir till kolinbindande marker, såsom våtmark, skog och miljöer för biologisk mångfald eller solcellsproduktion – helt på torvtäktsinnehavarens bekostnad.
Kan lagras upp till åtta år
Lagring var det andra argumentet alla talare framhöll på konferensen. Torv kan lagras upp till åtta år utan att energiinnehållet påverkas. Det är mer energitätt än trädbränslen och därför transporteffektivt. Mer energi i mindre volym råvara helt enkelt.
Den kan även lagras enkelt på valfri plats. All lagrad torv kommer också till användning. Om den inte behövs som biomassa kan samma torvlager användas inom livsmedelsproduktion och djurhållning.
Sameldas med torv
Flexibla pannor som kan använda all sorts biomassa var det tredje samtliga talare nämnde på konferensen. Här har torv med sina stora sameldningsfördelar, som är vetenskapligt dokumenterade en särställning.
Bränslen med hög fukthalt såsom grot, som utsatts för hög nederbörd och snöfall – vilket är allt vanligare med dagens väderförändringar – som annars får en begränsad användning, kan sameldads med en liten inblandning av torv.
Biobränslen som innehåller mycket kalium, till exempel grot med hög andel barr och grenar, kräver också ett additiv för att inte skada pannan. Eftersom grot är ett pannkemiskt svåranvänt biobränsle behöver den torv som ett mycket effektivare additiv än det fossila svavel som nu används.
Torv – en möjliggörare
En ökad användning av grot med inblandning av torv kan möjliggöra den expansion av grot och en större palett av biobränslen som just nu efterfrågas av hela kraftvärmesektorn.
Det är inga stora mängder av inblandning torv som behövs, endast en mindre inblandning i den övriga biomassan som exempelvis grot gör stor skillnad ur många aspekter.
Låt oss därför få acceptans för vår inhemska torv som den möjliggörare den är och ge den rollen som ett fossilfritt additiv och beredskapsbränsle – innan det är för sent.