Ökad handel med norrländska sågverksbränslen

Rebio AB ägs av sågverk i Norrland, största ägaren är Holmen med drygt 40 procent sedan man köpt upp Martinsons. Förra året omsattes strax över 1 TWh fasta biobränslen.

Produkterna är sågverksbränsle, skogsbränsle och en mindre mängd returträ. Råvaran kommer i första hand från sågverksindustrier, hyvlerier, snickerifabriker, massaindustrier och direkt från skogen. Det handlar till största delen om biobränsle från sågverk, sågspån, bark, torrflis och kutterspån.

– Sedan har vi en liten skogsbränsleverksamhet också, där vi har terminaler runt om i vårt verksamhetsområde från Kramfors och hela vägen norrut ända till Gällivare, säger Niklas Arvidsson, vd på Rebio med huvudkontor på det gamla regementet i Umeå.

”Groten outnyttjad resurs”

Skogsbränslet är ett sortiment som har potential att växa. Idag tas nästan ingen grot alls ut från slutavverkningar i skogen i norra Norrland. Det skogsbränsle, förutom en liten mängd bränsleved, som faller ut, kommer från infrastrukturprojekt såsom järnvägar, vägar, vindkraftsparker eller byggen av fastigheter. Men Niklas Arvidsson är övertygad om att aktörer i Norrland kommer att starta en grotverksamhet inom kort.

Här uppe har vi definitivt en outnyttjad resurs, men det finns utmaningar att producera stora volymer. Bristen på entreprenörer, mycket snö och långa transportavstånd är några.

Konkurrens om massaveden

Niklas Arvidsson har flera argument för att grotproduktionen ska komma i gång. Dels har konkurrensen om sågverksbränslena till energiproduktion ökat, mer om det längre ned i artikeln. Dels handlar det om konkurrensen mellan (kraft)värmeverken och massabruken.

Visserligen har mer bränsleved hamnat i massavedstraven än i energivedstraven sedan nya mätningsreglerna tillåter det. Samtidigt har energiproducenterna köpt in massaved för att flisa och elda.

– Ett av huvudargumenten från skogsbolag och skogsägarföreningar att börja med grot är att det idag eldas massaved i Norrland. Betalningsförmågan för ett kraftvärmeverk på marginalen är naturligtvis väldigt hög.

Politisk osäkerhet

Samtidigt finns det argument mot ett ökat grotuttag. Det handlar inte minst om en politisk osäkerhet om vilket biobränsle som kommer att betraktas som hållbart framöver.

– Det finns grotdiskussioner brett över hela vårt område, men det är svårt att diskutera en storskalig grotsatsning om man inte vet spelreglerna.

Huvudaffären för Rebio är att hitta bästa möjliga avsättning för biobränslena från sågverken. Niklas Arvidsson berättar att när han började i branschen så var marknaden lokal, biprodukterna eldades i närmaste värmeverk.

– Det är stora delar av sågspånet som fortfarande idag går till förbränning hos värmeverk här uppe.

Marknaden har vuxit

Marknaden har blivit mer regional i takt med att det byggts upp en pelletsindustri. Och nu med energikrisen, där tillgången på biobränsle från Ryssland och Vitryssland strypts, har marknaden för de norrländska biobränslena vuxit till hela Östersjön.

– Det har varit en väldigt hög efterfrågan från tyskar, danskar och finnar och balter på våra produkter som har tillkommit.

Rebio har sålt en del bränsle på Östersjömarknaden under 2022. Men efter nyår har inga leveranser skett. Eldningssäsongen går mot sitt slut och förfrågningarna har dämpats. Nu återstår att se om de utländska kunderna fortsatt kommer ha ett behov. Kanske återkommer de inte.

– Det är möjligt. Men min känsla idag är snarare tvärtom. Vi har en helt annan situation än före kriget, och kommer att ha det under överskådlig framtid, det är min bild av det hela.

Högre priser framöver

Nu ligger det förstås i Niklas Arvidssons intresse som säljare att prata upp priserna, men han spår att köparna får ställa in sig på högre priser framöver. Dels därför att marknaden har vuxit till hela Östersjöområdet. Dessutom ökar pelletproduktionen i Sverige, vilket gör att mindre mängd biobränslen går rakt till förbränning. Skulle elpriset fortsätta vara högt så kommer det också att gå åt mer biobränsle i kraftvärmeverken.

Risken finns också att utbudet av sågverksbränslen kommer att minska. Det finns en stor osäkerhet om var sågverkskonjunkturen kommer att ta vägen rent allmänt. Osäkerheten är än större med tanke på att Sveaskogs aviserat att kraftigt dra ned på avverkningarna med 45 procent i Norrbotten. En minskad tillgång på sågtimmer leder till en minskad tillgång på sågverksbränslen i högre grad. Även om en såg begränsar produktionen så måste de ändå elda på med bra last för att hålla virkestorkarna i gång.

Jag upplever att många aktörer inte förstått konsekvensen av den här neddragningen. Om Sveaskog ska dra ned slutavverkningen som utannonserats så minskar sannolikt flödena av sågverksbränslen än mer.

Kunderna hör av sig tidigt

Enligt Niklas Arvidsson har kunderna hört av sig tidigare än vanligt för att skriva nya kontrakt för nästa säsong.

– Det är en tydlig trend är att kunderna vill träffas tidigt, mitt i en bränslesäsong för att diskutera nästa års volymer. Jag förstår dem, men det är en svår situation. Det är svårt att budgetera vilka volymer som kommer att komma fram till nästa säsong.