I mina hemtrakter i västra Sörmland står det bruna och gråsvarta barkborregranar i nästan varje skogsskifte och skogsbryn. Jag trodde att angreppet av barkborrar hade kulminerat förra året, men i år ser det än värre ut, skriver Kjell Andersson, näringspolitisk chef på Svebio, i ett blogginlägg.
Många skogsägare har tvingats tidigarelägga avverkningar och det har skapats många nya hyggen. Landskapet förändras drastiskt. Men trots de många avverkningarna står det mängder av torrgranarna kvar. Ingen vacker syn.
Samtidigt ökar oron i många familjer för hur man ska klara uppvärmningen i vinter utan att bli ruinerad. Det gäller alla de som fortfarande har direktverkande el. Men också de som skaffat bergvärme får en oväntat hög elräkning. En del har lyckats beställa en pelletskamin, men har svårt att få tag på pellets.
Många har möjlighet att elda vanlig ved, i vedpannor, vedspisar, kaminer och kakelugnar. Vedeldningen kan minska elräkningen mer än de flesta andra besparingsåtgärder som nu föreslås i massmedia. Veden är billig i förhållande till de elpriser som väntas i vinter. Men det börjar bli brist på torr ved. I artiklar i lokaltidningarna vittnar vedhandlare om att lagren sinar.
Fokus på problem istället för lösningar
Dessutom sprider TT en artikel där Naturvårdsverkets expert är oroad för att mer vedeldning ska ge sämre luft lokalt. Det gäller särskilt om man eldar med dåligt torkad ved som eldas i gamla anläggningar.
Effektiva vedpannor med ackumulatortank och eldning med torr ved ger marginella utsläpp. Moderna pannor och kaminer uppfyller kraven i EU:s ecodesign-förordning och är inte heller något problem.
Istället för att se att småskalig användning av biobränslen ger lindring i krisen, har medierna fokuserat på problemen: Brist på ved och risk för luftföroreningar. Låt oss istället se på vad som nu kan göras och vilka möjligheter som finns.
Barkborrarna ger oss ved
Barkborrarna bjuder oss på en möjlig lösning. Torrgranarna är en resurs som vi kan ta vara på under hösten för att använda som energi i vinter.
Jag vet inte hur stora volymerna är, men jag är övertygad om att det handlar om stora energimängder i barkborregranarna. De borde kunna skördas och användas både för att göra brännved för enskilda hushåll och för att bli råvara för pelletsindustrin, som nu måste gå på högvarv för att klara efterfrågan på pellets, både i Sverige och i våra grannländer.
Efter några år med urstark konjunktur för sågverken vänder nu konjunkturen nedåt och man sågar mindre. Det ger mindre mängder spån för pelletstillverkning och då kan man behöva flisa stamved. Torrgranarna kan vara en utmärkt råvara och komplement till spånet.
Dyrare pris
Hur ska det gå till rent praktiskt? Kan vi lita på att marknaden löser problemet och ser till att torrgranarna avverkas och bearbetas så att de landar som ved och pellets hos hushållen?
”Marknaden”, det är de enskilda skogsägarna, skogsägarföreningarna, skogsbolagen, entreprenörerna, bränslehandlarna, pelletsfabrikerna, energiföretagen och slutanvändarna – småhusägarna. Varje länk i kedjan måste fungera, och troligen måste priset upp för slutanvändarna för att man ska kunna ersätta arbetet i alla led.
Veden kommer att kosta lite mer än normalt i år, och ingen vedeldare kan räkna med att energiministern kompenserar vedkostnaden på samma sätt som elkunderna och gaseldarna i Sydvästsverige ska kompenseras.
Improvisation och lokalt engagemang
Kanske borde någon hjälpa till lokalt för att mobilisera resurserna och kanske måste man också improvisera. Om det inte finns ledig kapacitet hos skogsentreprenörerna kanske det finns andra som kan hjälpa till med de här småskaliga avverkningarna.
Vi är trots allt i ett krisläge, faktiskt i ett krigsläge, som vår nuvarande statsminister Magdalena Andersson konstaterat. Putin bedriver energikrig mot EU, och vi måste försvara oss och hela EU genom att ta vara på våra energiresurser på ett effektivt sätt.
Man kan jämföra med den mobilisering av inhemskt bränsle som Sverige gjorde under avspärrningen under andra världskriget. Kol och koks ersattes av ved. Vedtravarna tornade upp sig längs Stockholms kajer…
Läs hela inlägget på Svebiobloggen.