Vi brukar inte lägga oss i partipolitiken i onödan. Men nu måste jag få ställa en rak fråga till Vänsterpartiet och Miljöpartiet: Tycker ni inte att vi ska använda skogsbränslen till att värma våra städer och tätorter? Och om ni inte tycker det – på vilken vetenskaplig grund har ni gjort detta ställningstagande?
Bakgrunden är dels hur era representanter har agerat i EU-parlamentet, dels de svar som partiernas klimatpolitiska talespersoner gett när de intervjuats i tidningen Dagens ETC (13 februari).
Det är visserligen inte helt enkelt att utröna vad representanterna för Vänsterpartiet och Miljöpartiet verkligen sagt till tidningen och vad de menat; en del verkar ha lagts i deras mun. Men artikeln skapar osäkerhet om deras inställning.
Desinformationen sprider sig
Tidningen ETC har allt mer profilerat sig som motståndare till användning av bioenergi, i alla dess former. Enda undantaget är biokol (biochar), men inte för användning som bränsle, utan som jordförbättringsmedel.
Det kan ha samband med att ETC har en kommersiell verksamhet kring biochar; man säljer kolet i påsar till trädgårdsodlare till ett relativt högt kilopris.
Men i övrigt finns det ingen hejd på allt elände som biobränslen ställer till med, enligt ETC, i gott sällskap med Greenpeace, Skydda skogen och andra. DN:s redaktion har hakat på, och sprider dessa dagar också desinformation om förhandlingarna kring det reviderade förnybartdirektivet (se föregående blogg).
Sprider felaktigheter
Artikeln i ETC den 13 februari är en variation på samma tema. Tidningen sprider ett antal felaktigheter om hur förhandlingarna går till och vad de svenska förhandlarna gör. Källor är dels DN, dels europeiska kampanjorganisationer, som WWF Europa.
Man påstår att Sverige som ordförandeland missbrukar sin ställning. ”Istället för att – som brukligt är – agera för att samla EU kring en kompromiss gör Sverige vad man kan för att gynna sin egen skogs- och biobränsleindustri”, skriver ETC.
Beviset skulle vara att Sverige som ordförande gjort en förhandlingstrevare om att avgränsa de föreslagna restriktionerna för bränsleanvändning till ”kvalitetsrundvirke”.
Det skulle indirekt innebära att man avvisar EU-parlamentets förslag om att begränsa eller stoppa användningen av avverkningsrester, grot, och kasserad ved.
Okunskap om förhandlingen
Varken DN:s journalister eller ETC har förstått hur förhandlingen går till. De tror, liksom uppenbarligen stora delar av den europeiska miljörörelsen, att EU-parlamentets förslag automatiskt är huvudförslaget, och ser varje avsteg från parlamentets linje som ett svek.
Rubriken i ETC är: Raseri mot regeringens skogslinje i EU: ”Fulspel”- Så kan reglerna för biobränslen vattnas ur.
Men så här går förhandlingen till:
(Kort kurs i EU:s beslutsordning. Jag bjuder på den, ETC, DN och Vänsterpartiets och Miljöpartiets talespersoner.)
Kommissionen har från början lagt ett förslag till reviderat förnybardirektiv (14 juli 2021). I EU är det bara kommissionen som kan lägga förslag till ny eller förändrad lagstiftning. Förslaget innehöll inga generella restriktioner mot att använda skogsbränslen (inte heller mot rundved), men en del skärpningar av hållbarhetskriterierna.
EU-parlamentet antog i september sitt förslag, som utgick från kommissionens förslag, men innehöll en hel del tillägg. Bland annat hade man i behandlingen i miljöutskottet ENVI lagt till restriktioner mot alla så kallade ”primära skogsbränslen”, inklusive grot, gallringsved och kasserad ved.
Rådet, dvs EU:s 27 medlemsländer, har gjort sin egen granskning av kommissionens förslag, precis som man alltid gör. Den granskningen slutade i juni 2022 med att man antog ”Rådets slutsatser”, ett dokument daterat 24 juni. Där finns inget stöd för restriktioner mot primära skogsbränslen. Inte heller mot att använda rundved.
Slutsats: Två parter vill inte ha restriktioner mot flis från skogen. En part, EU-parlamentet, vill ha det.
Sveriges ansvarar för enigt beslut
Nu genomför man trepartsförhandlingar (trilog) mellan förhandlingsdelegationer från EU-parlamentet, kommissionen och rådet, som man alltid gör med nya direktiv.
Eftersom Sverige nu är ordförandeland håller den svenske EU-ambassadören och de svenska förhandlarna i klubban vid mötena, och Sverige har ansvar för att man kan komma fram till ett enigt beslut – om möjligt.
För att komma framåt i förhandlingarna formulerade de svenska förhandlingarna ett kort papper med några punkter, där en punkt handlade om att titta på frågan om ”quality roundwood” (EU-kommissionen har också lagt fram ett förslag som går i samma riktning).
Beskrivs som ”fulspel” av ETC
Det är detta förslag som nu beskrivs som ”fulspel” av ETC och som både DN och ETC beskriver som att de svenska förhandlarna missbrukar sin ordförandeposition och går skogsindustrins och biobränsleindustrins ärenden.
Verkligheten är ju tvärtom. De svenska förhandlarna har gått miljöopinionen, EU-parlamentet och regleringsivrarna ett steg till mötes. Sveriges förslag möttes också av kritik från en handfull EU-länder som tycker att rådet ska hålla på sin position.
Dessutom har elva EU-länder skrivit ett gemensamt ”non-paper” där man motsätter sig restriktioner mot skogsbränslen. Utöver de ursprungliga tio undertecknarna har nu också Slovakien anslutit sig.
DN och ETC saknar uppenbarligen insikt i hur EU-förhandlingar går till, och de sprider felaktiga uppgifter om de svenska förhandlarnas insats och roll. Det kan vi leva med. Vi har tryckfrihet och det är tillåtet att skriva nästan vad som helst.
Läs hela blogginlägget här.