Annons Annons
Annons Annons

Bio-CCS ger bioenergin guldkant

Stockholm Exergi gick den 15 juni ut med budskapet att Stockholm ska bli världens första klimatpositiva huvudstad till 2025. Det ska ske genom en fullskaleanläggning för bio-CCS i Värtan, men också genom en stor satsning på biokol och ett program för att reducera utsläppen från förbränning av fossil plast. I april i år stängdes den sista kolpannan ner.

Stockholm exergi ccs

Stockholm Exergi kan fånga in koldioxid och lagra i norsk berggrund före 2025. Men vem ska betala? Foto: Stockholm Exergi

Men främst handlar det om bio-CCS. Om Stockholm kan visa att det är möjligt att genomföra ett storskaligt bio-CCS-projekt redan före 2025 i samarbete med norska partners, så kommer det att få stor internationell uppmärksamhet.

Bio-CCS ger bioenergin guldkant. Inte nog med att vi är klimatneutrala genom att använda biogent kol som är en del av det naturliga kretsloppet och inte ökar koldioxidhalten i atmosfären. Med bio-CCS kan vi nu gå ett steg längre och bli klimatpositiva och reducera halten koldioxid genom att avskilja den och lagra den säkert i berggrunden – motsatsen till att ta upp lagrat fossilt kol. Bio-CCS ger guldkant också till avfallsförbränning, där ju huvuddelen av kolet är av biogent ursprung i papper, trä, många textilier och andra produkter, och allt större andel biobaserad plast.

Med bio-CCS får också fjärrvärmen ett nytt och mycket starkt argument i förhållande till sina konkurrenter. Fjärrvärmen blir inte bara förnybar och ett sätt att ta vara på samhällets avfallsprodukter. Den blir också klimatpositiv, något som inget annat förnybart energislag kan matcha. Fjärrvärmen blir ur klimatsynpunkt bättre än både värmepumparna och solcellerna. Och inom fjärrvärmen har biobränslena också en klar klimatfördel i förhållande till den geotermi med djupa borrhål som många nu vill satsa på.

Remiss om viktig utredning

Svebio har under april – juni i år lämnat en lång rad remissvar på olika utredningar och promemorior. Vi har lämnat mer synpunkter på kort tid än under någon tidigare period under de år jag arbetat på Svebio.

En av de tyngsta remisserna gäller den klimatpolitiska vägvalsutredningens betänkande ”Vägen till en klimatpositiv framtid”. Utredningen handlar bland annat om bio-CCS och om biokol, men också om en rad andra metoder för att åstadkomma så kallade ”negativa utsläpp” – ett totalt missvisande begrepp, eftersom det precis som betänkandets rubrik anger gäller klimatpositiva åtgärder där man reducerar mängden koldioxid i lufthavet.

Bland de andra metoderna finns bland annat återvätning av dikade torvmarker, både i skog och på åker, för att reducera avgången av koldioxid när torvlagren långsamt bryts ner genom syretillförsel. Ett annat förslag är att odla mer mellangrödor i jordbruket och ha mer gräsmarker för att binda mer kol i marken. Utredningen föreslår också att man ska plantera skog på nedlagd åker, plantera salix och andra snabbväxande trädslag på marginell åker och introducera så kallad agroforestry, som innebär mer träd på jordbruks- och betesmarker.

Svebio ställer sig positivt till många av förslagen, men vi är kritiska till att man inte väger nyttan av produktion av biomassa på de berörda markerna mot möjligheten att lagra kol. Odling och skörd av biomassa ger ju snabb klimatnytta genom att ersätta fossila bränslen och sparar det fossila i berggrunden, säkert lagrat i miljontals år framöver.

Märkliga remissvar

Alla är inte lika positiva till bio-CCS och möjligheten att minska koldioxidhalterna med den här metoden. Från miljösidan vill man hellre satsa på att minska avverkningarna i skogen och spara kol i stående skog än att satsa på att använda mycket bioenergi och kunna tillämpa bio-CCS. Greenpeace avfärdar CCS rakt upp och ner och vill bara satsa på ”den naturliga kolsänkan i skogen”.

Också Naturskyddsföreningen intar en skeptisk inställning till bio-CCS och beskriver tekniken som osäker och menar att utredningen fäster för stor tilltro till att bio-CCS ska ge negativa utsläpp. Jag citerar direkt ur SNF:s yttrande:

”Det är komplext att avgöra vem som ska betala för en eventuell satsning på Bio-CCS. Naturskyddsföreningen anser, mot bakgrund av att storskaliga biogena utsläpp inte är klimatneutrala, att biogena koldioxidutsläpp behöver mer effektiva styrmedel än vad som finns på plats idag för att på både kort och lång sikt bidra till klimatomställningen. Ett möjligt förslag vore att de omvända auktionerna (åtminstone del-) finansieras av en nationell avgift på biogen koldioxid från storskaliga punktkällor.”

Det är mig veterligt första gången som Naturskyddsföreningen hävdar att bioenergi inte är klimatneutral och dessutom föreslår en avgift på utsläpp av biogen koldioxid.

Man kan undra vad Naturskyddsföreningens formulering om att ”storskaliga biogena utsläpp” inte är klimatneutrala kommer ifrån. Det är knappast någon skillnad ur klimatsynpunkt om flisen eldas i Värtaverket eller i en villapanna. Storskaligheten är dessutom en förutsättning för att kunna tillämpa bio-CCS till en rimlig kostnad. Det är därför naturligt att Stockholm Exergi med Sveriges största biobränslepanna är först ut.

Det är fler av remissinstanserna som inte har insett att bio-CCS nu är på gång i stor skala, både i Sverige och i Norge. Stockholm Exergis modiga ställningstagande och radikala mål har än så länge fått alldeles för lite uppmärksamhet.


Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 3 som finns att läsa som e-tidning här.

Vi använder oss av cookies. Läs mer