Annons Annons
Annons Annons

PelletsFörbundet: Bioenergi ger el och värme när den behövs som mest

I februari 2016 konstaterade den Europeiska kommissionen att behoven av uppvärmning och kyla svarar för cirka 50 procent av EUs samlade energibehov. I Sverige används cirka 35 procent av energitillförseln till bostäder och service. Drygt hälften av detta går till uppvärmning och varmvatten.

El för uppvärmning 2015 var ungefär 30 TWh. Enfamiljshus värms ofta med el och biobränslen och flerbostadshus och lokaler värms mest med fjärrvärme.

I energiöverenskommelsen 2017 konstateras att en effektiv användning av el och annan energi är avgörande för omställningen av energisystemet. Systemets förmåga att tillhandahålla effekt under årets alla timmar är betydelsefull. Elanvändningen för uppvärmning har en stor inverkan på hur effekten varierar i elsystemet.

En ökad elektrifiering i samhället, samtidigt som kärnkraften avvecklas och ersätts med vind och sol, gör att elvärmen vintertid får större inverkan. Ett kallt vinterdygn kan hälften av all tillgänglig elproduktion gå till elvärme. Ska el överhuvudtaget användas för att få rumstemperatur och varmvatten?

Mest el används på vintern

Elanvändningen för uppvärmning är naturligtvis som störst under kalla vinterdagar, då även värmepumparna i systemet går ner i effektivitet. Med ökande elvärme tillsammans med ett snabbt växande antal elbilar, ger behovet av effekt vintertid upphov till en besvärlig situation för de lokala elnäten. Det blir allt viktigare att förbättra byggnaders energiprestanda och kapa de högsta effekttopparna så att eleffektbehovet kan fördelas jämnare över tid.

De svenska elnäten har i många år fungerat utmärkt och vi har haft en överkapacitet men närmar oss nu full kapacitet. Regionalt syns redan kapacitetsbristen: Västerås, till exempel, har tvingats att säga nej till företagsetableringar. I en färsk rapport från Pöyry pekas på att näringslivet och samhället redan från 2030, årligen kan komma att gå miste om 150 miljarder kronor om inget görs.

Bioenergi – ett bortglömt alternativ

Ungefär en tredjedel av all energi vi använder i Sverige har sitt ursprung i biomassa. I huvudsak är bioenergin vi använder restprodukter som faller från vår skogsindustri. Omkring 50 procent av det vi avverkar i skogen blir biprodukter och tillväxten är varje år 20 procent högre än avverkningen.

Genom att utnyttja mer elproduktion med biokraftvärme, får vi en stabil elproduktion när behovet av elenergi är som störst. I dag ger biokraft 15–16 TWh el per år och skulle enligt Svebio, fullt utbyggd, kunna ge det dubbla. Utvecklingen i dag är dock den motsatta, få vill investera i kraftvärme, och befintlig produktionsutrustning avvecklas då låga elpriser under en stor del av året gör kraftproduktionen olönsam.

Utan att behöva bygga vare sig nya produktionsanläggningar eller dyra energilager kan vi frigöra fossilfri elproduktion med värmekraftverk och pellets som tillverkas av det sågspån som blir över i våra sågverk, där finns ingen konflikt med miljömålen. 


Bengt-Erik Löfgren, koordinator PelletsFörbundet
Telefon: 0510-285 30
info@pelletsforbundet.se, www.pelletsforbundet.se


Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 5 – 2018 som du hittar i vårt e-tidningsbibliotek

Vi använder oss av cookies. Läs mer