Annons Annons
Annons Annons

Blocköverskridande energipolitik på rull utan positiva besked för biokraften

Det har snart gått två år sedan fem partier kom överens om energipolitiken i en blocköverskridande ”ramöverenskommelse”. I uppgörelsen fanns alla partier med utom Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Det betyder att 70 procent av riksdagen står bakom den gemensamma politiken.

Det gör att energifrågorna knappast kommer att få någon större uppmärksamhet i årets valrörelse. Det gäller säkert också klimatpolitiken, där partierna gjorde upp i stor enighet i Miljömålsberedningen.

Regeringen har redan genomfört en stor del av förslagen i Energikommissionen och lagt ut utredningsuppdrag kring flera andra punkter. Den 12 april 2018 kom också en samlad proposition om ”Energipolitikens inriktning” som en uppföljning av kommissionens betänkande, som också varit ute på remiss.

Slutsatsen av propositionen, och av den utfrågning av politiker som vi hade på Svebios Vårmöte, är att det är omöjligt att ändra på något av det som partierna var överens om i energiuppgörelsen i juni 2016 och i Energikommissionen. Allt är hugget i sten. En kommande regering, oberoende av om den leds från höger eller vänster, lär också respektera uppgörelsen. En så kallad genomförandegrupp av politiker från de fem partierna har till uppgift att vårda överenskommelsen.

Det här har genomförts

Flera av energiöverenskommelsens punkter har redan genomförts, redan innan man remissbehandlat helheten, vilket är ett bevis på att allt ska genomföras, oberoende av invändningar som kan komma i efterhand.

  • Elcertifikatsystemet har utvidgats med 18 TWh till 2030. Enligt beslutet ska kvotkurvan vara baktung, det vill säga ge störst tillskott i slutet av perioden. Men utbyggnaden av vindkraft sker nu så snabbt att hela kvoten kommer att vara fylld redan under nästa år, och utbyggnaden blir istället framtung.
  • Omfattande nya stöd till solkraft har införts, nu senast med nya pengar i vårbudgeten.
  • De sänkta skatterna på kärnkraft och vattenkraft beslutades med förtur av Riksdagen. Elskatten för konsumenterna höjs istället.
  • En proposition har lagts om vattenkraften, som innebär lättnader i villkoren för småskalig vattenkraft när det gäller miljöprövning och nya tillstånd.
  • Förslag har lagts om att öka skadeståndsansvaret vid kärnkraftsolyckor, men maxnivån är fortfarande låg jämfört med tänkbara olyckor.

Det här är de viktigaste skarpa förslagen. Utöver dem fanns en lång rad bedömningar i Energikommissionens betänkande, och dessa kan leda till ytterligare förslag.

Havsbaserad vindkraft

Ett skarpt förslag som har hanterats genom en utredning gäller avskaffandet av anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft. Energimyndigheten har utformat ett par olika modeller och förslagen har varit ute på remiss. I stort sett alla tunga remissinstanser, inklusive alla fackmyndigheter, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Svenska Kraftnät och Energimarknadsinspektionen, avstyrker att man ska ge denna subvention till havsbaserad vindkraft. Den strider mot principen om teknikneutralitet och mot grunderna för elcertifikatsystemet. Dessutom innebär den att en betydande kostnad vältras över på alla elkunder genom att kostnaden tas ut på stamnätsavgiften.

Också Svebio har protesterat. Men de politiska partiernas företrädare är ståndaktiga. Det visade deras svar vid Svebios Vårmöte. Partierna är inte beredda att ta hänsyn till en bred och enig remissopinion. Det man kommit överens om gäller, oavsett sakliga invändningar.

Positiva besked för biokraften saknas

De flesta andra elproduktionsslag får konkret förbättrade villkor genom Energikommissionens förslag, medan biokraften och fjärrvärmen enbart får vackra ord. Det gäller också i propositionen. Kärnkraft får skattebefrielse, vattenkraft sänkt skatt och bättre villkor för miljötillstånd. Havsbaserad vindkraft slipper anslutningskostnad till stamnätet. Solkraft får separata extra subventioner. Befintlig vindkraft och biokraft får visserligen elcertifikat, men dessa sjunker mot noll och blir allt mer värdelösa. Politikerna skriver många vackra ord om behovet av effekt och den positiva roll fjärrvärmen och kraftvärmen kan spela. Men det saknas helt konkreta förslag.

Vårbudgeten

Vårbudgeten, som presenterades 16 april, innehöll några tillskott till energisektorn. Regeringen plussar på stödet till solceller med ytterligare 170 miljoner kronor, och lägger på ett utvidgat metanreduceringsstöd till biogas med 270 miljoner. Dessutom utvidgas det stöd som hittills gått till elcyklar och elmopeder till att också omfatta eldrivna utombordsmotorer för fritidsbåtar. Stödet döps också om till att kallas elfordonsstöd.

Solcellsstödet kommer efter höjningen att vara totalt 1085 miljoner i år och elfordonsstödet hamnar på 395 miljoner efter en höjning med 45 miljoner.

Förslagen innebär att regeringen förstärker den politik som innebär att man ger allt mer direkta stöd till särskilda tekniska lösningar vid sidan av de generella styrmedlen, som koldioxidskatt, utsläppsrätter och elcertifikat. Principen om teknikneutralitet är satt på undantag.

Biogaskrisen

Den svenska biogasen är hårt trängd. Produktionen i Sverige ligger på 2 TWh, men importen, främst från Danmark, var 2017 hela 0,8 TWh, enligt en uppgift i den nationalla biogasstrategi som presenterades av Energigas Sverige den 12 april. Orsaken är att Danmark ger produktionsstöd medan Sverige ger konsumtionsstöd. Importerad biogas får därmed dubbla stöd och konkurrerar ut den svenska biogasen. Följden blir att många tvekar att investera i svensk biogas, trots generösa investeringsstöd från Klimatklivet. Och befintliga anläggningar får dålig ekonomi. Flera kommuner vill sälja sina anläggningar.

Regeringens beslut om 270 miljoner till biogasen ska finansiera stöd även för matavfall och slam utöver gödsel. Pengarna tillförs bara för innevarande år. Branschen är glad för denna nödhjälp, men efterlyser långsiktigt stabila villkor. Regeringen har lovat en biogasutredning för att se över biogasens situation, men den är ännu inte tillsatt.


Denna artikel publicerades först i Bioenergi nr 2-2018. Läs e-tidningen här

Vi använder oss av cookies. Läs mer