Annons Annons
Annons Annons

Branschföreningen Svensk Torv: Använd EUs dolda klimatverktyg

EU ETS i kombination med att torv inte får tillgodoräkna sig de positiva värdena som efterbehandlingarna ger för klimatet är orsaken till att energitorv i Sverige idag närmast har raderats ur bioenergisystemet.

Till skillnad från trädbränsle får torvbruket inte tillgodogöra sig de avsevärda negativa utsläpp som skörd av torv resulterar i som en följd av den obligatoriska efterbehandlingen efter avslutad skörd på de redan dikade torvmarkerna som läcker växthusgaser.

Förutom att det innebär att en inhemsk energiråvara inte längre kan användas i biobränslemixen blir konsekvensen också att Sverige står utan ett lagringsbart närproducerat bränsle vid kriser och att importberoendet av energiråvara ökar med både ekonomisk och säkerhetsmässig osäkerhet som följd.

Ersätter med svavel

De energibolag som fasar ut energitorv måste ersätta den med svavel, som till skillnad från långsamt förnybar och inhemsk torv, är klassat som ett fossilt additiv och inte omfattas av EU ETS och heller inte av varken svavelskatt, kontroller eller registrering av de växtgasutsläpp som brytningen i gruvorna i Polen, transporten och andra konsumtionsbaserade utsläpp åstadkommer. Svavlet i form av svavelgranuler utvinns även ur gamla bildäck gjorda på fossil olja och inte heller denna hantering är kontrollerad eller hållbarhetscertifierad.

Det råder stor osäkerhet om det blir någon fördel för klimatet när energitorven ersätts av fossilt svavel.

Torv som additiv

Men det finns en lösning på problemet. Sverige borde använda sig av artikel 24a i handelssystemet EU ETS (tillägg 2018/410 till 2003/87/EC) och klassificera energitorv upp till tio procent inblandning med trädbränsle som ett additiv.

Artikel 24a säger att kommissionen får anta åtgärder för utfärdande av utsläppsrätter för projekt som förvaltas av medlemsstaterna och som leder till minskade växtgasutsläpp som inte förvaltas av EU:s utsläppshandelssystem.

Detta har Energimyndigheten redan pekat på i skrivelsen Statens energimyndighet ER 2010:43 där myndigheten skriver: ” Enligt artikel 24a i utsläppshandelsdirektivet kan medlemsstaterna utfärda utsläppsenheter för projekt som genomförts i den icke handlande sektorn och som minskar växtgasutsläppen.”

Torven är ett överlägset additiv jämfört med rent svavel då det innehåller reaktiva mineraler som medför mindre beläggningsproblem som annars minskar verkningsgraden i el och värmeproduktion. Mer komplexa biobränslen som halm och rörflen kan användas i kraftvärmeproduktion vilket inte är möjligt med enbart svaveladditiv. Torv som additiv ökar både biomassamängden som är tillgänglig för el och värmeproduktion och minskar behovet av import.

Kolsänkor

Det finns starka argument för att Sverige med sitt extremt kontrollerade och hållbara torvbruk ska kunna använda artikel 24a. Om redan dikade torvmarker som läcker växthusgaser används, under en begränsad tid, till torvtäkt och efter avslutat bruk efterbehandlas klokt leder det till att utsläppen upphör och markerna kan åter bli kolsänkor med negativa utsläpp.


Ingrid Kyllerstedt, Kommunikations- och medieansvarig, Branschföreningen Svensk Torv


Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 5-2021 som går att läsa som e-tidning här

Vi använder oss av cookies. Läs mer