Annons Annons
Annons Annons

Branschföreningen Svensk Torv: Klimatfrågan kräver att alla experter får komma till tals

Hur utses experter i en utredning? Det är en fråga som jag inte kan låta bli att fundera över då jag läser och är med att utforma vårt remissvar till betänkandet ”Vägen till en klimatpositiv framtid”. Betänkandet med den klämkäcka titeln är ett resultat av den Klimat-politiska vägvalsutredningens arbete och den är på över 800 sidor.

Den 20 maj gick tiden ut för att lämna remissvar på den digra luntan. Alla svar finns redovisade på regeringens hemsida, däribland Svenska Bioenergiföreningens.

Utredningen har haft till uppgift att undersöka vilken potential olika åtgärder har för att öka kolsänkan och föreslå sätt att skapa incitament till åtgärder som ökar kolsänkan. Mycket av utredningen handlar om återvätningsinsatser på dikade torvmarker, som Svensk Torv och våra medlemsföretag är experter på eftersom efterbehandling är ett lagstadgat krav efter avslutad torvskörd i Sverige. Detta gör att så gott som alla torvproducerande företag har både erfarenhet av och kunskap om återvätning och även andra efterbehandlingsmetoder och restaureringsåtgärder som beskogning och ny våtmark och anläggande av så kallade häckningsholmar i dessa. Tillsammans med forskarna vid Sveriges Lantbruksuniversitet är Svensk Torvs medlemsföretag Sveriges ledande experter på området, törs jag påstå.

Ändå bereddes vi inte möjligheten att delta som experter i utredningen. Och det är synd med tanke på den omfattande återvätning det är fråga om. För att ge en fingervisning om hur mycket dikad torvmark som utredningen föreslår ska återvätas för klimatets skull kan nämnas att torvbruk idag bedrivs på 10 000 hektar dikad torvmark.

Om utredningens förslag, vilket bygger på Skogsstyrelsens bedömning, skulle realiseras rör det sig om 3000 till 6000 hektar per år. Det betyder ungefär hälften av det totala torvbruket i Sverige.

Återvätningens effekter är en mycket komplicerad fråga. Förutom att de rumsliga variationerna på en och samma dikad torvmark kan variera mycket måste rätt vattennivåer, motsvarande antingen 0,5 dm under markyta eller 1,5–2 dm över markytan säkerställas. Utan kontroll av vattennivåerna avgörs effekterna av återvätningen endast av naturomständigheter såsom regn och torka i landskapet och den effekt som eftersträvas kan varken kontrolleras eller prognostiseras. Risken finns att klimateffekterna blir de motsatta med större utsläpp än tidigare. Vem ska kontrollera detta?

Förutom dessa synpunkter har vi framfört att juridiken kring återvätningen inte behandlas alls i utredningen trots att det är fråga om vattenverksamhet som enligt Miljöbalken kräver tillstånd. Det går inte att täppa igen diken hur som helst. Vem ska ansvara för att den förslagna återvätningen blir laglig? Ännu finns ingen djupgående analys av en så omfattande återvätning som utredningen förespråkar.

Det är därför jag undrar hur experterna i utredningar väljs ut. Ingen av experterna i denna utredning är expert på återvätning och dess effekter på marken och klimatet. Det är beklagligt att vi inte fick den möjligheten – framför allt för klimatets skull.

Ingrid Kyllerstedt, kommunikations- och medieansvarig, Branschföreningen Svensk Torv
www.svensktorv.se


Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 3 som finns att läsa som e-tidning här.

Vi använder oss av cookies. Läs mer