Annons Annons
Annons Annons

En plump i GHG-protokollet

Det finns olika metoder för klimatvärdering av el och fjärrvärme. Man talar dels om bakåtblickande respektive framåtblickande metoder, och dels om bokföring respektive konsekvensanalys.

Detta ger totalt fyra olika metoder som var och en ska användas för sitt specifika syfte.

Företag använder normalt ”bakåtblickande bokföring” när de redovisar klimatpåverkan i sin årsredovisning. När man tar fram underlag för beslut om åtgärder ska ”framåtblickande konsekvensanalys” användas.

Greenhouse Gas Protocol (GHGP) börjar etableras som en standard för klimatredovisning. GHGP används bland annat inom Science Based Target Initiative där företag sätter interna klimatmål.

Det normala är att man sätter mål som i princip innebär mål för hur den framtida klimatredovisningen ska se ut. Detta förfarande riskerar att leda fel eftersom det i praktiken innebär att man använder en metod för bokföring som beslutsunderlag.

Att detta innebär risk för felaktiga beslut illustreras väl i fallet med en fastighetsägare som överväger att byta uppvärmningssystem i sin byggnad.

Klimatvärdering av en fastighetsägares köp av energi hanteras i GHGP inom det så kallade Scope 2. Beräkningen görs på så sätt att mängden köpt el och fjärrvärme multipliceras med respektive energibärares emissionsfaktor.

En vanlig ansats är att el till värmepumpar klimatvärderas som svensk produktionsmix. Fjärrvärme värderas normalt som det aktuella fjärrvärmenätets bränslemix.

Detta ger i många fall en värdering som visar att eldrivna värmepumpar har bättre klimatprestanda än fjärrvärme. Anledningen är att svensk produktionsmix för el har relativt låg klimatpåverkan, medan fjärrvärme från fjärrvärmenät med avfallsförbränning anses ha sämre prestanda.

Fastighetsägare kan således förbättra sin klimatredovisning genom att byta uppvärmningsform från fjärrvärme till värmepump.

Men mängden avfall som lämnas till förbränning kommer inte att minska bara för att fastighetsägare väljer bort fjärrvärme. Risken är snarare att utsläppen av växthusgaser kan komma att öka när fastighetsägare väljer värmepump istället för fjärrvärme, eftersom ökad användning av el kan innebära ökad elproduktion med fossila bränslen i andra länder. Risken finns alltså att utsläppen av växthusgaser ökar, trots att redovisning enligt GHGP visar motsatsen.

En möjlig lösning på problemet är att modifiera GHGP så att klimatpåverkan från avfallsförbränning bokförs hos de aktörer som lämnar avfall till förbränning, i stället för hos energikunderna. Detta skulle skapa korrekta incitament. Man bör även använda en mer verklighetstrogen emissionsfaktor för el, förslagsvis den faktor för svensk konsumtionsmix som SMED har presenterat (SMED Rapport nr 4 2021).

Mer om metoder för klimatvärdering av energi finns i en föreläsning som jag gav vid högskolan i Gävle i våras,

Erik Dotzauer, Skatte- och styrmedelsexpert, Stockholm Exergi


Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 5-2021 som går att läsa som e-tidning här

Vi använder oss av cookies. Läs mer