Annons Annons
Annons Annons

Förbränningsfri fjärrvärme

En pinne som lämnas att ruttna i skogen genererar lika mycket koldioxid som när den förbränns i en panna och blir bioenergi. Det är grunden för den omställning mot klimatneutralitet som fjärrvärmen har genomgått under de senaste trettio åren.

Nu är även andra sektorer i samhället på gång att göra samma resa. Det finns ytterligare volymer avverkningsrester från skogsbruket som kan användas utan att miljömålen äventyras, men onekligen kommer konkurrensen om de skogliga restprodukterna att hårdna. Betalningsviljan för tillverkning av biodrivmedel och bioplast kommer att vara hög i framtiden.

Fjärrvärmens affärsidé är att ta tillvara resurser som andra verksamheter inte kan använda. Det gäller alltså för fjärrvärmebolagen att hitta alternativa energikällor och att anpassa sig till de nya förutsättningar som kommer att råda på energimarknaderna.

En naturlig utveckling är att man ökar förbränningen av avfall som inte kan materialåtervinnas. Om EU ska nå sina mål om ökad materialåtervinning och minskad deponering kommer det att genereras stora volymer (förorenade) sorteringsrester, och för delar av detta kommer förbränning i Sverige att vara den bästa behandlingsmetoden.

I den nya bioekonomin kommer kortlivade produkter att vara biogena och dessa material kan förbrännas när de inte längre går att materialåtervinna. Om detta görs med koldioxidinfångning finns möjlighet att skapa både kolsänkor och råvara till kemiindustrin. Förbränningen kan även motiveras av att man producerar el med kraftvärme.

Det utvecklas även nya tekniker som är möjliga för fjärrvärmebranschen att använda. När byggnader blir mer energieffektiva kan uppvärmningen ske med lågvärdig spillenergi från samhället. Lågtempererade fjärrvärmenät kan hämta överskottsenergi från datahallar och från tillverkning av vätgas och biokol.

Koldioxiden som samlas in från fjärrvärmeföretagens anläggningar kan användas för tillverkning av elektrobränslen till transportsektorn, där spillvärmen från tillverkningsprocessen kan matas in i fjärrvärmenäten. Även spillvärme från tillverkning av andra typer av biodrivmedel kan tas tillvara som fjärrvärme.

I Malmö pågår försök med djupgeotermi. Tanken är att borra sju kilometer djupa hål och ur dessa hämta upp högvärdig energi som kan matas in direkt i fjärrvärmenätet. I Härnösand byggs en anläggning för storskalig solvärme.

Användningen av stora värmepumpar och elpannor i fjärrvärmenäten kommer att öka i framtiden. Detta för att utnyttja perioder med låga elpriser, som sannolikt blir konsekvensen av den kraftiga utbyggnaden av vindkraft.

Det finns således alternativ för fjärrvärmebolagen om man tvingas minska användningen av restprodukter från skogsbruket. Men detta får inte regleras med förbud och restriktioner. Det är marknaden med prisbildning och teknikneutrala styrmedel som ska allokera biomassan till de sektorer där den gör störst nytta.

Erik Dotzauer


Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 1-2021

Vi använder oss av cookies. Läs mer