Annons Annons
Annons Annons

Fossilfria färdplaner ger mer el och bioenergi

I Sverige har vi en myndighet som heter Fossilfritt Sverige. Den leds av generaldirektör Svante Axelsson. De tar fram rapporter under temat ”Färdplan för fossilfri konkurrenskraft”. Hitintills har myndigheten publicerat 13 färdplaner. Varje bransch tar fram sin färdplan för att bli fossilfri.

En bransch som tagit fram en färdplan är uppvärmningsbranschen som har ambitionen att bli fossilfri 2030. Det är kanske den bransch där utmaningen är enklast då värmen redan kommer från biobränsle och spillvärme. Om man ska ersätta det fossila som finns kvar är det bara 2,8 TWh. De stora utmaningarna finns i andra branscher och störst är de i industrin- och transportsektorn.

Gustav tankar

Titta efter HVO100 på macken – 100% förnybar diesel som fungerar som vanlig diesel. I USA är den godkänd i alla dieselbilar men standarden är mer begränsande i Europa. Volvo godkände nyligen HVO100 i de flesta modeller.

Mer än hälften bioenergi

Omställningen av industrin kommer att leda till kraftigt ökade behov av biobränslen. Redan idag är biobränslen den största energikällan i industrin, men användningen är starkt koncentrerad till skogsindustrin.

Vid en omställning av andra branscher kommer det att krävas en rad olika typer av biobränslen, med olika förädlingsgrad. Det har gjorts två ambitiösa studier av hur omställningen till en fossilfri industri ska gå till, en av Sweco, ”Klimatneutral konkurrenskraft – kvantifiering av åtgärder i klimatfärdplaner” och en av IVA, ”Så klarar svensk industri klimatmålen”. Båda rapporterna kommer fram till i storleksordningen 20-30 mer TWh bioenergi än idag.

Rapporten från Sweco har även gjort en bedömning om hur drivmedelsanvändningen förändras till år 2045. Sweco kommer fram till en ökad biodrivmedelanvändning med omkring 25 TWh inklusive arbetsmaskiner och flyg. En relativt kraftig elektrifiering av transportsektorn förutsätts, men frågan är hur framgångsrik elektrifieringen blir?

Idag är elektrifiering populär som metod för att lösa klimatfrågan. Samtidigt har ny kärnkraft svårt att attrahera privat riskkapital och ny vattenkraft kan i princip bara byggas i några enstaka pumpkraftverk. Det är svårt att se stabil förnybar elproduktion utan att det blir mer biokraft både i Sverige och Europa.

Vi vet också att elnätsföretag i större städer har svårt med kapaciteten i näten redan utan elbilar. Förstärkningar och ombyggnader kan bli kostsamt och frågan är vem ska stå för kostnaden. Ska den som inte har en elbil få väsentligt högre nätavgift för att den som har elbil ska kunna ladda? Kommer vi att tåla att nätavgifterna mer än fördubblas? Och hur lång tid kommer det att ta? En ny stamledning sägs ta mer än tio år, precis som ny kärnkraft.

Hur det än blir med elektrifieringen tror Svebio att vi kommer att behöva mer biokraft när kärnreaktorer efter hand fasas ut. En försiktig bedömning är 10-15 TWh mer biokraft. Totalt blir bioenergianvändningen 55-70 TWh mer än dagens 143 TWh. Det betyder att prognosen blir mer än 200 TWh bioenergi i Sverige på sikt. Bioenergi kommer att stå för mer än hälften av Sveriges energianvändning.

Ska jag betala malus för fossil diesel?

Jag har kört etanolbil sedan 2007 och det har gått väldigt bra. Men i december, när jag letade ny bil, var det svårt att hitta en bra flexifuelbil. Jag bestämde mig istället för att börja köra på HVO100. I december beställde jag därför en Volvo XC60 diesel. Som jag skrev i min förra krönika släppte Volvo garanti på HVO100 i april. Det kändes väldigt skönt att veta att garantin gäller min bil även om det inte var avgörande för köpet. I förra veckan fick jag så bilen och nu har jag tankat HVO100. Den var drygt en krona dyrare per liter men det stör mig inte. Det som stör mig är att riksdagen beslutat att jag ska betala malus.

Enligt Öivind Andersson, professor i förbränningsmotorer, släpper en dieselbil som körs på HVO100 ut mindre koldioxid under sin livstid än en elbil som körs på norsk el. Det här visar hur dåligt bonus-malus systemet är för klimatet. Man får bonus för att köpa en laddhybrid som kör på bensin men jag får betala malus för min supermiljöbil som går på HVO100.

Ändra bonus-malus systemet så att det ger klimatnytta. Låt bilar få bonus bara om de kan visa att de tankat förnybart biodrivmedel oavsett om bilen är en hybrid, en diesel eller något annat.

Väldigt nytt EU-parlament!

Just innan Bioenergitidningen gick i tryck tittade jag igenom listan på alla nya parlamentsledamöter från alla länder. Vid en snabb analys visar det sig att ungefär 60 procent av parlamentarikerna är nya. Det var alltså en rejäl förlust av erfarenhet i årets EU-val. Men det betyder också att många gamla låsningar är borta. Förhoppningsvis kan vi snart odla energi igen på Europas dåligt utnyttjade jordbruksmark – det vore bra för jobb på landsbygden och för klimatet! n

Text: Gustav Melin, vd Svebio


Denna text publicerades först i Bioenergi nr 3-2019 som du hittar i vårt bibliotek med e-tidningar

Vi använder oss av cookies. Läs mer