Annons Annons
Annons Annons

Nytt från Svebio: Januariavtal med ett par plumpar

Januariavtalet mellan S, C, L och MP lägger fast politiken på många områden för de närmaste åren, om samarbetet mellan partierna håller. Bland de 73 punkterna i avtalet gäller relativt många energi- och klimatpolitik. Mycket är bra politik, men det finns också ett par plumpar i protokollet.

Plump 1: förbud mot vissa bilar

Den ena gäller förslaget om att förbjuda försäljning av ”bensin- och dieselbilar” från 2030. Förslaget har redan mött mycket kritik, bland annat av flera ledande experter på området, liksom från Svebio. Det är ju inte fordonen i sig som ger klimatpåverkande utsläpp utan det fossila bränslet. Bilar med förbränningsmotorer kan ju använda förnybara bränslen. En dieselbil som går på HVO100 har minst lika låg klimatpåverkan om man ser till hela försörjningskedjan från ”wells-to-wheels” som en ren elbil. För stora delar av den tunga trafiken finns inte bra lösningar utan förbränningsmotorer, och de lokala utsläppen från moderna motorer är extremt låga.

Plump 2: skatten på avfallsförbränning

Den andra plumpen är förslaget om att införa en generell skatt på avfallsförbränning. Risken är stor att denna skatt bara blir en pålaga på fjärrvärmen, utan att styra mot bättre återvinning. Skatten har utretts, och utredaren avstyrkte avfallsskatten, liksom de flesta remissinstanser.

När det gäller förbudet mot bensin- och dieselbilar finns det gott om tid för politikerna att ändra sig, och frågan ska först utredas. När det gäller avfallsskatten lär vi få den i nästa budget.

De övriga förslagen på transportområdet är inte särskilt radikala. Man ställer sig bakom stegvis höjda kvoter inom reduktionsplikten (bränslebytet), liksom en förstärkning och förenkling av bonus/malus. Det senare kan leda till ännu högre subventioner för elbilar än i det nuvarande systemet.

En punkt gäller flyget, där flygskatten återinförs – den avskaffades just genom budgetbeslutet i december i riksdagen. Dessutom föreslås i avtalet införandet av en flygbränslekvot och obligatoriska klimatdeklarationer vid köp av flygresor.

Oklart om Klimatklivet

Klimatklivet, som avskaffades genom budgetbeslutet i december, nämns inte direkt i avtalet. Man skriver istället att man vill ”utveckla och effektivisera klimatinvesteringsprogrammen”. Miljömålsberedningen ska utreda ett mål för konsumtionsrelaterade utsläpp. Förbud mot nyexploatering av kol och naturgas ska införas, på samma sätt som redan gäller för uran. Det ska bli mer lönsamt att investera i energi för eget bruk. Partierna vill också utveckla fossilfritt jordbruk.

På de flesta punkter saknas konkreta förslag. Det handlar mer om mål och inriktning. Det betyder att man måste tillsätta utredningar eller fortsätta förhandlingar om konkreta åtgärder.

Skog och bioekonomi

Ett långt avsnitt i avtalet gäller synen på skogen.

Markägare ska garanteras ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten, så att ökat skydd av mark kan förenas med en växande cirkulär ekonomi. Anslagen för skydd av värdefull natur ska förstärkas. M-KD-budgeten som antogs av riksdagen innebär en kraftig neddragning av anslagen för skydd av värdefull natur. Här är linjen den motsatta: att ge mer pengar för att kunna kompensera markägare för naturvårdsinsatser, och samtidigt skapa grund för en växande bioekonomi, det vill säga kunna skörda råvara från skogen. Det är värdefullt om man kan nå en ”borgfred” på det här området, mellan markägarnas rättmätiga krav och naturvårdens, för att ge en säker rättslig grund för råvaruförsörjningen för förnybara material och bioenergi.

Inom trafikpolitiken ska det 700-miljonersprogram som redan beslutats, fullföljas. Dessutom vill man satsa på höghastighetsbanorna, och arbetet med Norrbotniabanan ska intensifieras.

Mycket saknas som borde prioriteras. Ett par exempel: åtgärder som får fart på inhemsk produktion av biodrivmedel och som stimulerar investeringar i biobaserad kraftvärme och garanterar effekt i elnätet.

När den nya regeringen presenterades var en av de största nyheterna att man inrättar ett nytt infrastrukturdepartement, där också energifrågorna placeras med Anders Ygeman som energiminister, medan miljöminister Isabella Lövin får ansvar för miljö och klimat i ett departement som tappar energifrågorna. Skogs- och jordbruksfrågorna finns i näringsdepartementet under landsbygdsminister Jenny Nilsson.

Sweco summerar de fossilfria färdplanerna

Under förra årets presenterades ett antal färdplaner för fossilfrihet från olika branscher på initiativ från Fossilfritt Sverige, som leds av Svante Axelsson. Svenskt Näringsliv lämnade i uppdrag till Sweco att sammanställa de behov av förnybar energi som blir ett resultat av färdplanerna. Det har blivit en rapport med rubriken Klimatneutral konkurrenskraft – kvantifiering av åtgärder i klimatfärdplaner.

Sweco har utöver färdplanerna för stål, cement, betong, bygg- och anläggning, gruvor och mineral, skogsnäring och dagligvaruhandel analyserat energibehoven för transporter och lagt till aluminium, raffinaderier och kemiindustri. Resultatet har blivit en beräkning för stora delar av industrin och transportsektorn.

Resultatet är ett tillkommande behov av 37 TWh el och 75 TWh bioenergi. Elen förutsätts vara fossilfri. Av bioenergin är 23 TWh inom industrin. Resten är för fordon inom vägtrafik, flyg och för arbetsmaskiner.

Det är anmärkningsvärt att branscherna i mycket hög grad efterfrågar biobränslen när de vill bli fossilfria. Slutsatsen är att bioenergi är konkurrenskraftig, teknisk och ekonomisk. I debatten får man ofta ett intryck av att elektrifiering är svaret på det mesta. Den här rapporten ger en annan bild. Av de 23 TWh ökning av el i industrin svarar vätgas i ståltillverkning (Hybritprojektet) för hela 15 TWh. Om man istället skulle välja biokol för stålindustrin skulle bioenergin bli ännu mer dominerande.

Sweco påpekar att dessa 75 TWh bioenergi är användning av biobränslen. Eftersom en del av dessa bränslen är drivmedel med hög förädling blir behovet av råvara i form av biomassa högre än dessa 75 TWh.

Det återstår att redovisa ytterligare en del färdplaner, exempelvis för sjöfarten, uppvärmningssektorn och för jordbruket och livsmedelsindustrin. 


Text: Kjell Andersson, Svebio
Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 1 – 2019. Den finns att läsa som e-tidning här.


 

Vi använder oss av cookies. Läs mer