Annons Annons
Annons Annons

Nytt i Svebiobloggen: Ägandets betydelse för koltillgången i skog

I Aguiedistriktet i Niger finns det idag 103 - 122 träd per hektar. På 1980-talet var området nästan helt utan träd. Niger ligger i Sahel, det torra området söder om Sahara. I sydvästra Sverige finns några av våra mest produktiva skogar i områden där det för 150 år sedan var trädlösa ljunghedar. Hur vi ska kunna få fler träd och skogar som binder koldioxid ur atmosfären är idag ett centralt tema i klimatdebatten. Läs Kjell Andersson inlägg på Svebiobloggen.

Jag vill påstå att en avgörande faktor för att vi ska få fler träd som binder koldioxid är att träden är nyttiga för sina ägare och att det finns ägare till träden. Både utvecklingen i Niger och i Sverige i slutet av 1800-talet är bevis på detta. Tyvärr är det få klimatexperter som insett detta samband.

Först till Niger. Det som hänt i Niger har förvånat många västerländska experter. Under lång tid arbetade biståndsorganisationer och utomstående experter med traditionella trädplanteringsprogram. Politikerna i de torra länderna i Sahel lanserade visionen om ”den stora gröna muren”, ett 1,5 km brett bälte av planterad skog längs hela Saharas sydgräns som skulle stoppa öknens spridning söderut. Projektet har fått starkt stöd av Afrikanska Unionen. Men det har inte blivit mycket med trädplanteringarna. Plantorna har ofta dött efter några år.

När skogen delades upp fick varje bonde incitament att sköta sin egen skog – karta från Varola i Västergötland.

När skogen delades upp fick varje bonde incitament att sköta sin egen skog – karta från Varola i Västergötland.

Men plötsligt vände utvecklingen, och det fanns två viktiga komponenter som förklarar vändningen:

• Dels insåg man att det inte alls behövs någon plantering av träd. Det räcker att låta befintliga träd och buskar växa till sig. En mycket effektiv metod är att låta skott från befintliga rötter utvecklas till nya träd. Ett annat alternativ är spontan fröspridning av befintliga arter. Metoden kallas FMNR, Farmer Managed Natural Regeneration, alltså bondeskött naturligt återplantering.

• Den andra och helt avgörande komponenten var att bönderna fick kontroll över träden. Den tidigare lagstiftningen innebar att träden var statens egendom. Nu blev träden privata. Bonden, ägaren till träden, fick skörda nyttan och inkomsten av träden. Plötsligt ökade mängden träd.

(Man kan läsa om utvecklingen i Niger i PNAS, Proceedings of the National Academy of Science, och hos FN:s Sustainable Development Goals Partnership Platform.)

Det visade sig att ”problemet” som tidigare definierats av västliga experter inte var brist på trädplantering utan brist på lokal kontroll. Bönderna måste äga träden, och dessutom måste de kunna skörda frukterna av träden, exempelvis för bränsle. Tillgången på ved för matlagningen har ökat dramatiskt jämfört med tidigare.

Läs hela blogginlägget här

Vi använder oss av cookies. Läs mer