Annons Annons
Annons Annons

Nytt i Svebiobloggen - Inte så lätt att bygga kraftledningar

Energimarknadsinspektionen beslutade häromdagen att säga nej till en 18 mil lång kraftledning i sydöstra Sverige. Det var en stor seger för några hundra berörda skogsägare och för deras skogsägarförening Södra. Strider kring kraftledningar kommer att bli ett återkommande ämne under de närmaste åren och jag är övertygad om att de som utreder framtidens elförsörjning kraftigt underskattar problemen kring kraftöverföring. Det är, kort sagt, inte lätt att bygga kraftledningar. Och det tar tid.

Foto: Pixabay

Foto: Pixabay

Det är lätt att ställa upp siffror i utredningar när man sitter framför datorn. Man kan utgå från idealiska ledtider och kostnader för kraftledningar, och man förutsätter att allt ska gå enligt plan. Man antar att det tar ett visst antal år, och att jobbet kan göras för en viss kostnad. Det blir, kort sagt, skrivbordsprodukter. Men så småningom sätter verkligheten och plantvisterna in. Överklaganden och kompletterande utredningar ger förseningar. Det ledningsbygge som skulle ta fem eller åtta år visar sig ta femton år eller mer.

Både Energimyndighetens rapport om 100 procent förnybart elsystem och underlaget till Färdplanen för fossilfri el räknar med att det måste byggas mycket kraftledningar under de närmaste årtiondena när ytterligare stora mängder vindkraften byggs ut, kärnkraft läggs ner och kraftvärmen hålls på sparlåga. De nya vindkraftverken hamnar främst i Norrland, och allra mest i norra Norrland. Eftersom vi har en avreglerad elmarknad och har övergett alla ambitioner att styra utvecklingen med någon typ av samordnad planering kommer Svenska kraftnät och de regionala elbolagen att tvingas bygga om nätet ”i efterhand”. Omfattande ny överföringskapacitet måste skapas mellan norr och söder.

Miljökostnad vältras över på skogsägare

För att kunna hantera de ökade svängningarna i produktionen, orsakade av den höga andelen vindkraft, är det också bra om man kan förstärka förbindelserna med grannländerna. Dessutom är det många som vill ansluta havsvindparker.

Kostnaden för de omfattande förstärkningarna av stamnätet kommer att läggas på oss alla konsumenter genom ökade fasta avgifter, både för företag och enskilda. En stor del av miljökostnaden kommer att vältras över på markägare som förlorar produktiv skogsmark.

Svenska kraftnät har ansökt om att bygga 18 mil ny 400kV-ledning mellan Ekhyddan i närheten av Oskarshamns kärnkraftverk via Nybro till Hemsjö i västra Blekinge.

Både kommuner och hundratals markägare har protesterat mot planerna och nu fick de alltså rätt i sin kritik av Energimarknadsinspektionen. Men frågan går vidare till regeringen, och det är nog sannolikt att de som protesterar till slut kommer att bli överkörda.

När elsystemet ska byggas ut i stor skala kan inte några gnälliga skogsägare stå i vägen. Och politikerna har i olika sammanhang uttalat sig för att korta ner handläggningstiderna för nya kraftledningar. Det talar snarast för att man i kanslihuset idag är mindre villiga att ta hänsyn till motstående intressen.

Dessutom är den här kraftledningen av EU klassad som ett prioriterat projekt eftersom den förstärker förbindelsen mot Litauen. Det finns upptaget på en särskild lista som PCI-projekt (Project of Common Interest) i en speciell EU-förordning.

Energimarknadsinspektionens beslutsdokument tar upp en mängd olika frågor kring ledningen, som närboende, landskapsbild, friluftsliv, fåglar, artskydd och magnetfält. Men man skriver inget om påverkan på skogsbruket eller klimateffekten av att man minskar inbindningen av koldioxid i skog eller potentialen för förnybara träprodukter eller bioenergi. Skälet är att skogsbruk inte finns med i lagstiftningen som ett motstående intresse som man ska ta hänsyn till när man bygger en kraftledning. Ändå har naturligtvis markägarna protesterat. Men de har mycket liten hjälp av lagen, trots att det handlar om skogar som hör till de mest produktiva i Sverige.

Ett annat aktuellt fall gäller en ny kraftledning genom Sörmland, från Hedenlunda söder om Flen till Oxelösund, där SSAB ska installera en ny ljusbågsugn på stålverket för att ersätta den nuvarande masugnen som använder kol. En viktig klimatåtgärd, men den kräver alltså en ny kraftledning. De berörda markägarna fick 29 dagar på sig att komma in med synpunkter! Markägarna vill ha en nedgrävd kabel, men en sådan är bortåt tio gånger så dyr och innebär också ett intrång.

Så småningom ska det byggas nya förbindelser också mellan norra Sverige och södra Sverige. Då handlar det inte om 18 mil, utan om mångdubbla avstånd.

Diskuterades på Svebios bränslemarknadsdag

Det är inte bara Sverige som har behov av förstärkta elnät. Tyskland har samma nord-sydproblem som vi. Det fick vi illustrerat på Svebios bränslemarknadsdag under torsdagen. Simon Obert från BAV (den tyska föreningen för returträ) talade om den tyska bränsle- och energimarknadens utmaningar under de kommande åren, med nedläggning av all kärnkraft till 2022 och avveckling av all kolanvändning till 2038. I det nya tyska energilandskapet kommer en stor del av elproduktionen att vara variabel vindkraft i norr, samtidigt som de stora industriella användarna finns i väster och söder. Däremellan måste det byggas nya kraftledningar genom tätt befolkade områden.

De flesta europeiska länder har liknande utmaningar, ofta större än vår svenska. I Storbritannien handlar det också om mycket vindkraft, till stor del från omgivande hav. Det gäller att bygga ett nät som klarar påfrestningarna.

Engelsmännen fick en brysk påminnelse om riskerna i det nya energilandskapet fredagen den 9 augusti. Klockan 16.52 bröts strömmen för 1,1 miljoner engelsmän och det tog 15 – 45 minuter innan den kom tillbaka. Men de praktiska problemen blev mycket större än så. Mängder av tåg blev stående på spåren och det tog ibland många timmar att få igång trafiken. Miljontals pendlare blev stående på perrongerna och en av Londons stora järnvägsstationer fick stängas helt.

Orsaken till elavbrottet var att man inte lyckades hålla nätspänningen när två stora elproducenter, en stor vindkraftspark i Nordsjön och ett gaskraftverk föll bort exakt samtidigt, och nätet drabbades dessutom av åsknedslag. Med en momentan förlust av 1 481 MW kunde man inte hålla frekvensen och kopplade bort användning runt om i landet, bland annat tåg- och tunnelbanetrafik och flygplatsen i Newcastle. Den som är intresserad av händelseförloppet kan läsa rapporten på den engelska nätmyndighetens hemsida.

/Kjell Andersson, Svebio

Läs fler av Kjells blogginlägg

Vi använder oss av cookies. Läs mer