Annons Annons
Annons Annons

Pyrolys nyckeln till lönsammare kraftvärme?

Jag undrar om inte pyrolys och förgasning har förutsättningar att revolutionera den svenska energimarknaden. Det pågår en febril aktivitet här och där på den svenska marknaden. Flera företag är igång eller håller på att bygga nya anläggningar.

Det som är spännande är att pyrolys kan bidra till att lösa alla våra komplicerade energifrågor på ett hållbart sätt. Dessutom med väsentligt bättre ekonomi än till exempel vätgassamhället. Det som är komplicerat med pyrolys är variationen av den kemiska sammansättning som den producerad gasen och vätskan kan få vid olika tryck och temperatur. Det finns verkligen behov av mer kunskap och därför samlar Svebio nu in data från alla kraftvärmeverk som är större än 10 MW. Den insamlade datan ska användas för att optimera utbytet av användbar pyrolysolja och gas, potentialen är fantastisk. Här förklarar jag på vilket sätt.

Vad är pyrolys?

Vid pyrolys värmer man upp biomassa, oftast trä, utan att tillföra syre. När man värmer upp ved utan syre förbränns den inte. Istället bryts den ned och delas upp i tre faser. Man får fast material som träkol (biokol), gas och en pyrolysvätska. Vätskan är inte en olja utan mer som vinäger med mycket vatten. Utbytet hur mycket man får av respektive kol, gas och vätska, varierar med teknik, tryck och temperatur.  Vid en anläggning skulle man exempelvis kunna få 45 procent av vedens energi i pyrolysvätskan, 15 procent i gasen och 30 procent i form av träkol. Ett exempel på pyrolys som var vanligt förr var när man producerade träkol till järn och stålproduktion med så kallade kolmilor där enbart träkolet var produkten.

Året-runt-produktion av pyrolysvätska i kraftvärmen?

En stor andel av energin hamnar alltså i pyrolysvätskan. Det är sådan pyrolysvätska som ska produceras av sågspån av Pyrocell. Anläggningen, som byggs med teknologi från Btg Bioliquids, ska invigas i höst och deras pyrolysvätska ska säljas till Preem för tillverkning av biodrivmedel. I Gävle används gasen och den fasta delen till att producera ånga för Bomhus energi som försörjer pappersbruket.

Produktion av pyrolysvätska är inte ny. Ett senare exempel är Fortum som startade en anläggning i Joensuu, Finland med Valmets teknik 2013. Fortum använde vätskan som värmespets men den har också testats i försök med elproduktion vid kondenskraftverken i Karlshamn med gott resultat. Om de flesta av Sveriges kraft-värmeverk producerade pyrolysvätska skulle det kunna räcka som råvara till biodrivmedel till i stort sett hela svenska transportsektorn.

Biokol till industri eller inlagring i mark

Av gasen och den fasta delen kan man alltså producera ånga som i Gävle eller el och värme i ett kraftvärmeverk. När det inte finns efterfrågan på el och värme kan man istället växla över till att producera pyrolysvätska och träkol, biokol. Det gör företaget Envigas, de använder en pyrolysreaktor från franska ETIA och tar fram ett specialkol för stålindustrin. Envigas säljer idag förnybart biokol och det är troligt att cement- och stålindustri kan komma att använda biokol för att ersätta fossilt kol. Pyrolys kan ge en omfattande biokolproduktion under sommarhalvåret. Om inte industrin använder den kan biokol långtidslagras i marken som Carbon Capture and Storage.

Klarar effekttoppar alla tider på året

Om man kan köra kraftvärmeanläggningar hela året ger det god driftsekonomi. Men att anläggningarna är igång ger även andra fördelar. Man kan exempelvis avbryta biokolproduktionen under sommaren för att producera mer el om efterfrågan på el och effektbalansen kräver det.

Effektivt utnyttjade anläggningar ger bättre lönsamhet

Svenska kraftvärmeanläggningar i industri och fjärrvärme har helt enkelt potential att lösa de stora energifrågorna och därmed klimatfrågan på ett effektivt och lönsamt sätt. Men det finns svårigheter. Vilket tryck och temperatur ska man använda för att få fram den bäst anpassade råvaran för att vidareförädla biodrivmedel med bäst ekonomi?

Svebio hjälper just nu BioShare, som ni kan läsa om i denna tidning, i ett projekt med syftet att samla in data för att BioShare ska kunna räkna ut hur man får bäst råvara för att vidareförädla pyrolysvätskan till andra produkter. BioShare finns i Karlstad, där bygger Karlstad Energi just nu en 8 MW pyrolysreaktor. Karlstad Energi har förstått potentialen och vill driva på utvecklingen.

Många företag är ”på gång” inom pyrolys och förgasning. Häromdagen fick Cortus en positiv utvärdering av deras utvecklingssteg och MEVA har vunnit projekt i Sverige och Polen. Det kan bli pyrolysande!


Gustav Melin, vd Svebio


Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 3-2021 som går att läsa som e-tidning här

Vi använder oss av cookies. Läs mer