Annons Annons
Annons Annons

Replik – Visst är skogsbruk, jordbruk och svensk bioenergi en lösning för klimatet!

Svenskt skogsbruk och svensk bioenergi är den största enskilda faktorn till att Sverige är bäst i världen på klimateffektiv energiproduktion. Gustav Melin, vd,  SVEBIO, Svenska Bioenergiföreningen, ger här en replik på professor emeritus Anders Lindroth debattartikel i SvD den 26 september.

Att förnybart från skog inte skulle kunna rädda klimatet är ett märkligt påstående från professor emeritus Anders Lindroth i SvD den 26 september särskilt med tanke på det diagram på avverkningstakt i den svenska skogen som han visar i sin artikel.

Diagrammet visade att vi avverkat 80 procent av den årliga tillväxten i svensk skog de senaste 60 åren. I själva verket har vi idag dubbelt så mycket skog i Sverige som vi hade för 100 år sedan, samtidigt som 37 procent av vår energianvändning kommer från bioenergi. Vi bör naturligtvis ställa oss frågan hur mycket skog vill vi ha? Är det lagom nu, är det lagom om tio år? Hur mycket skog vi ska ha blir en avvägning av många olika frågor marknad, efterfrågan och miljö. Ofta har den enskilda markägaren stort inflytande men staten ger sig också stort inflytande genom politik och lagar.

Den årliga tillväxten i svensk skog är för närvarande 130 miljoner skogskubikmeter om året, men den ökar. Om vi bestämmer oss för att bibehålla den nuvarande mängden skog i Sverige kan vi alltså avverka även de sista 20 procenten av 130 miljoner skogskubikmeter årlig tillväxt i professor Lindroths diagram. Den ytterligare avverkningen skulle i första hand gå till pappersmassa och sågtimmer men om vi räknar om hela volymen till energitermer inklusive grenar, bark och toppar får vi 3,2 MWh per skogskubikmeter eller totalt 83 TWh ytterligare från svensk skog. Det kan jämföras med alla inhemska transporter och arbetsmaskiner som förra året förbrukade 92 TWh varav 19 TWh redan är biodrivmedel.

Skogen avverkas inte för energianvändning. Men vid en ökad avverkning av skog för produkter och material blir ändå halva trädet på kort tid till energi.

Skogen avverkas inte för energianvändning. Men vid en avverkning av skog för produkter och material blir ändå halva trädet på kort tid till energi.

Svenska Bioenergiföreningen driver inte frågan att skogen ska avverkas för energianvändning. Men vid en ökad avverkning av skog för produkter och material blir ändå halva trädet på kort tid till energi, medan pappersprodukter blir energi efter något år och byggnadsmaterial långt senare. Vi vet dock att svensk skog och åker kan bidra väsentligt mer till att förbättra klimatet.

Bioenergi på rätt sätt

De fyra svenska expertmyndigheterna på området Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket publicerade under hösten 2017 rapporten ”Bioenergi på rätt sätt” ett vetenskapligt väl grundat dokument som visar hur mycket bioenergi man kan får fram i Sverige med tekniska, ekonomiska och miljömässiga begränsningar. De miljömässiga hänsynen inbegriper bland annat att kolförrådet inte får minska på landskapsnivå, att biodiversitet och skoglig produktionsförmåga bibehålls, att vattendrag är skyddade och en rad andra faktorer.

Rapporten visar att ett ökat uttag från skog och åker kan göras hållbart och inte ge upphov till någon kolskuld. På kort sikt kan vi ta ut ytterligare 40-50 TWh och på längre sikt kan uttaget öka med 90-110 TWh. Svensk bioenergi är helt avgörande för att ersätta den sista fossila energianvändningen i Sverige där det nu återstår omkring 100 TWh.

Professor Lindroth har länge hävdat att bioenergiuttag ur skogen orsakar en kolskuld. Skälet till att han kommer fram till en sådan slutsats är att han tar en ovetenskaplig ansats. När man ska studera kolskuld kan man välja två möjliga alternativ antingen får man studera individen, trädet eller populationen, skogen. Trädet måste växa och ta upp koldioxid ur atmosfären innan man kan elda det och frigöra koldioxiden till atmosfären igen. Individen trädet orsakar ingen kolskuld. Men den svenska skogen som dubblats på 100 år och fortfarande ökar i volym orsakar heller ingen kolskuld även om 0,7 procent av ytan avverkas som kalhygge. Tvärtom lagrar skogen just nu in motsvarande 45 miljoner ton koldioxid per år.

Gustav Melin, vd,  SVEBIO, Svenska Bioenergiföreningen

Vi använder oss av cookies. Läs mer