Annons Annons
Annons Annons

Svebionytt: Vi får slåss för bioenergin i EU

Det blir allt viktigare för svenska bioenergiföretag att ta aktiv del i vad som händer på EU-nivå. Taxonomin och revideringen av förnybartdirektivet är ett par aktuella exempel.

Den 18 december gick tiden ut för en EU-konsultation om taxonomin för hållbara investeringar. Förslaget från EU har lett till omfattande kritik och oro i Sverige och många svenska aktörer skickade in synpunkter till EU-kommissionen.

Tanken med taxonomin är god, men systemet innebär också stora risker. Genom att lista ”gröna” och därmed önskvärda åtgärder och aktiviteter vill man med taxonomin ge vägledning till investerare och finansiella placerare för att styra pengarna till områden och åtgärder som hjälper oss att nå klimatmålen.

Ensidig expertgrupp

Men det är inte självklart vad som ska kvalificera som hållbar teknik och klassificeringen påverkas av värderingar och ibland vanföreställningar hos de som formulerar kriterierna. I den expertgrupp som tog fram taxonomin hade man en stark slagsida till förmån för bank- och finansieringsfolk och få företrädare för de berörda branscherna. Bioenergin och fjärrvärmen fanns inte alls representerade. Däremot hade de europeiska miljöorganisationerna fått flera plaster vid bordet, och de har en mycket kritisk syn på bioenergin.

För Sveriges del är förslaget till taxonomi negativt både för vattenkraften och för bioenergin, två energislag som står för en stor del av vår förnybara energiförsörjning. Sverige har den särklassigt högsta andelen förnybar energi i EU, men här ifrågasätts hållbarheten för stora delar av vår förnybara energiförsörjning.

Bioenergi ”övergångslösning”

Bioenergin beskrivs som en övergångslösning (transitional activity), alltså en teknik som bara ska användas under en övergångsperiod till annan förnybar teknik tagit över. Elektrifiering och vätgas lyfts fram överallt i dokumentet som allena saliggörande lösning.

Svebio och andra svenska aktörer mobiliserade för att påverka kommissionen. När konsultationen stängde vid midnatt 18 december hade det kommit in 46 591 svar. Men av dessa var 44 797 likalydande svar från personer som gett sitt namn och tryckt på en knapp på en hemsida som heter ”Stop fake green”. I det svar som där formulerats av några samverkande miljöorganisationer står det som första punkt att ”kriterierna för bioenergi är alldeles för svaga och kommer att stimulera verksamheter som ger större utsläpp än från fossila bränslen, exempelvis genom att bränna träd och grödor”. De flesta av de här svaren kom från tyskar och fransmän.

Många svenska svar

Av de övriga 1 794 svaren kom hela 279, eller 16 procent, från svenska organisationer, företag och enskilda, bland dem ett hundratal enskilda skogsägare. Det gjorde Sverige till ledande deltagare i konsultationen. Drygt 40 företag från bioenergibranschen skickade in svar med argument om varför bioenergin måste ses som en långsiktigt hållbar förnybar energikälla och inte bara som en övergångslösning. Tack alla som ställde upp!

Också många andra svenska företag och organisationer bidrog med detaljerade svar och skrivelser.

Det återstår att se om kommissionen tagit intryck. Ryktet säger i alla fall att kommissionens tjänstemän måste göra en omfattande genomgång och taxonomin är försenad jämfört med den tidigare planen.

EU bedriver en i grunden felaktig energi- och klimatpolitik, där taxonomin är en komponent. Klimatmålen är ambitiösa och bra, men medlen är till stora delar fel. Svebio anser att man måste styra med generella styrmedel där förorenarna betalar för sina utsläpp. En hög kostnad för utsläpp av koldioxid gör att det lönar sig att minska utsläppen genom att satsa på förnybar energi eller energieffektivisering. Men det är marknadens aktörer som ska välja vilka lösningar som man föredrar, både producenter och konsumenter. Det är inte politikernas och administratörernas sak att välja teknik. Med en sådan modell slipper man att peka ut olika tekniska lösningar.

En stark utsläppsrättshandel och koldioxidskatter i alla sektorer utanför utsläppshandeln räcker långt. Subventioner kan begränsas till utveckling och demonstration av ny teknik. EU:s detaljerade statsstödsregler, taxonomin och de flesta av artiklarna i förnybartdirektivet, energieffektiviseringsdirektivet och andra direktiv skulle bli onödiga.

Tyvärr finns det starka krafter som gynnas av regleringsmodellen. Det gäller också många företag och branscher. Modellen gynnar inte minst de professionella lobbyisterna i Bryssel. Miljöorganisationer får stort utrymme att driva sina käpphästar. Istället för vetenskapligt grundad miljölagstiftning får vi en oöverskådlig detaljreglering och byråkratisering som drabbar inte minst företagarna i de gröna näringarna.

Förnybartdirektivet nästa

Nästa strid kommer att handla om en revidering av förnybartdirektivet. Starka krafter inom EU-kommissionen och EU-parlamentet kommer att driva samma linje som man gjort kring taxonomin: att ensidigt satsa på sol och vind, elektrifiering och vätgas, och att hålla tillbaka bioenergilösningarna, både från skogsbruk, jordbruk och avfallshantering. Man vill skärpa de nya hållbarhetskriterierna för skogsbränslen trots att de inte hunnit genomföras i medlemsländerna.

En konsultation om förnybartdirektivet går ut den 7 februari. Då hoppas vi att ett stort antal svenska företag och organisationer återigen lämnar svar. Budskapen bör vara att vi måste fortsätta satsa på bioenergi, både från åker, skog och avfall, som en viktig del av övergången från fossilt till förnybart, och att vi inte får införa onödig byråkrati och restriktioner som håller tillbaka utvecklingen. Branschen måste visa att den finns ett brett stöd för en politik där man ser till bioenergins potential och möjligheter, som alternativ till den svartmålning som nu sker från miljöorganisationerna. 

Text: Kjell Andersson, Svebio


Denna text publiceras även i Bioenergi nr 6-2020 som går att läsa som e-tidning här. Öppen för alla.

Vi använder oss av cookies. Läs mer