Annons Annons
Annons Annons

Torv är en del av lösningen

Torv har fått utstå en hel del kritik det senaste året och det är kanske inte helt enkelt att acceptera att en produkt som det tar tusen år att bilda ska få räknas som bioenergi. Jämför man med kolens och oljans miljontals år kan man acceptera det men jämfört med skogens 70–100 år är det inte lika enkelt.

Flera kommunala värmeverk har slutat att använda torv och klassar den som fossil. För att ändå klara av att elda biobränslen får andra insatsmedel blandas in. Ett av dessa är polskt gruvsvavel. Det är ibland svårt att greppa hur beslutsfattarna resonerar. Kanske räknas inte utsläpp och miljöpåverkan utanför Sveriges gränser? Kanske är arbetstillfällen viktigare annorstädes än på svensk landsbygd?

Regeringen har beställt en snabbutredning av Sveriges Lantbruksuniversitet gällande skogsmarkens kolupptag och koldioxidutsläpp. Det hela ska mynna ut i en nationell bokföringsrapport för inbindning och utsläpp av växthusgaser från brukad (antropogen) mark fördelat på mineraljordar och torvmarker.

Torvmark som dikats börjar kompostera varpå koldioxid, metangas och lustgas frigörs. Enligt EUs överenskommelse LULUCF ska alla antropogena utsläpp rapporteras. Utsläppen från dikad torvmark kommer således att i framtiden adderas till nuvarande utsläpp.

Preliminära siffror som tagits fram tyder på att utsläppen är i samma storleksordning som alla svenska inrikestransporter. När regeringen rapporterar de uppdaterade siffrorna till Bryssel kommer Sveriges koldioxidutsläpp att ha ökat kraftfullt. Vilket stämmer dåligt med vår egen bild av Sverige.

Ska all dikad mark blötläggas innebär det att cirka 1,5 miljoner hektar mark kommer att sluta vara produktiv skogs- och jordbruksmark. Detta påverkar helt plötsligt inte bara torvbranschen utan kan bli ett reellt hot för många av företagen inom bioenergisektorn.

Minskar den brukbara marken kommer det att påverka tillgången på allt från massaved till grot och spannmål. Samtidigt är det av yttersta vikt att vi faktiskt återskapar våtmarker i landet för den biologiska mångfaldens skull. För klimatet blir det på sikt ett nollsummespel då även naturliga och återskapade våtmarker avger växthusgaser, men dessa behöver inte rapporteras till EU.

Det är kanske tur att utredningen inte ska redovisa sina resultat förrän efter valet. Alliansen och regeringen står nämligen långt ifrån varandra när det gäller synen på skogsbruk och äganderätten. Ska 1,5 miljoner hektar mark, varav huvuddelen är produktiv skogsmark, lösas in och sen restaureras kommer kostnaden uppgå till flera miljarder. Bara våtläggningsarbetet beräknas kosta cirka 15 miljarder och till detta kommer inlösen av all mark.

Torvbranschen ser en annan lösning. Ta tillvara torven och använd den istället för att köpa gruvsvavel och låt branschen bekosta och återskapa våtmarker för ny torvbildning. Skapa arbetstillfällen och låt landsbygden leva.

Minska inte den svenska skogsproduktionen, den är en del av lösningen på klimatkrisen och långt viktigare än teoretiska siffror i en rapport till EU.


Robert Wedmo, mark- och miljölagstiftningsexpert
Branschföreningen Svensk Torv
Tel: 0730-35 35 24
E-post: robert.wedmo@markochmiljoradgivning.se


Denna krönika publicerades först i Bioenergi nr 2 – 2018. Den finns att läsa som e-tidning här.

Vi använder oss av cookies. Läs mer